Gustaf Fröding-sällskapet
  • Gustaf Fröding
    • Biografi
    • Bibliografi
    • Frödingplatser
    • Musik
    • Fröding på nätet
    • Gustaf Fröding på tyska
  • Frödingsällskapet
    • Bli medlem
    • Stadgar
    • Styrelsen
    • Hedersledamöter
    • Frödingmedaljen
    • Lyrikpriset
    • Årsmöte 2021
  • Möt Fröding
    • Frödingdagarna
    • Bokmässorna
    • Evenemang
    • Frödingtolkare
  • Kontakt

Eva Jonsson: Perspektiv på Mando Diaos ändringar i Frödings texter

5 maj, 2013 By Fredrik Höglund In blogg, nyheter /  

När bandet Mando Diao släppte sitt album med Frödinglåtar var det många som upprördes av att de på ett flertal ställen hade ändrat lite i texten. Det tycker jag är intressant – och det av flera skäl.

Dels väcker det en nyfikenhet hos mig. Varför ändrade bandet i texterna? Vilka var anledningarna? (för det fanns helt säkert flera) Dels är själva upprördheten i sig lite fascinerande. Tänk att så många faktiskt vet hur det ”egentligen” ska vara! Jag ser här två olika typer av människor framför mig: de som reagerar för att de kan sin Fröding utantill och de som hittar olikheterna genom att hämta Frödings Samlade skrifter ur bokhyllan och med ett ”jaha ja, nu ska vi se” läser med i texten samtidigt som låtarna spelas i bakgrunden.

Tro nu inte att jag är ute efter att förlöjliga den senare sorten – jag är själv en av dem. Delar av mitt avhandlingsprojekt gick ju just ut på att hitta (och rätta) avvikelser från originalmanuskripten. Att rätta Mando Diao har jag dock ingen som helst lust att göra. Och just det är också intressant. Varför upprörs inte jag, som menar att en tryckt text endast duger om den baseras på originalhandskrifter eller den sista av författaren genomsedda versionen?

Mando Diao hade säkert (åtminstone i de allra flesta fall) goda skäl att göra dessa ändringar för att kunna föra fram sina tolkningar till en nutida publik. Vilka anledningarna var och hur resonemangen gick kan bara de själva svara på. Vi andra kan endast spekulera om det och det avstår jag från att göra här.

Istället vill jag försöka att ge lite perspektiv på saken genom att sätta det i relation till hur Frödings texter har behandlats tidigare i historien, men då håller jag mig till bokutgivningen. Hur tidigare tonsättare förhållit sig till texterna låter jag någon annan ta hand om.

Gustaf Fröding själv var en engagerad och observant korrekturläsare – ibland ned till minsta kommatecken. Efter hans död har texterna bearbetats av andra. När dikterna från hospitaltiden skulle ges ut första gången (postumt), gjorde hans systrar Cecilia och Hedda vad de kallade ”en del rättelser”. Det handlade till exempel om att de strök eller bytte plats på rader/ord, lade till strukna ord eller rader, slog samman strofer eller delade upp dem, ändrade påståenden till frågor, eller tvärtom, samt läste eller skrev av fel (det är viss skillnad på ”andar” och ”andra”).

När Ruben G:son Berg senare gav ut samma dikter i Samlade skrifter VII (1921) hade han vissa textkritiska ambitioner. Han kommenterade de handskrivna manuskripten och menade att han, till skillnad mot systrarna, ofta tryckte efter de handskrivna manuskripten trots att det är uppenbart att det i de flesta fallen var systrarnas version som legat till grund för dikterna i utgåvan. Berg korrigerade visserligen några av systrarnas felläsningar, men bidrog även med en hel del egna. Som Germund Michanek uttrycker det i sitt förord till Återkomsten (1964): ”att Berg var en olycklig avskrivare är ju välbekant”. Jag är benägen att hålla med honom.

En utgåva med namnet Samlade skrifter har vanligtvis en viss auktoritet, vilket har fått till följd att senare utgivare har förlitat sig på Bergs utgåva och ofta låtit den ligga till grund för senare utgåvor, varpå samma felaktigheter tryckts om allt sedan tjugotalet.

Ingen utgivare är felfri. Alla bidrar med sina egna felaktigheter trots såväl goda intentioner som stor noggrannhet. Genren spelar förstås stor roll för hur toleranta vi är när det gäller avvikelser. Det är en viss skillnad på vilka anspråk man gör med en utgåva som säger sig utgå från originalmanuskripten jämfört med en moderniserad och mer ”läsarvänlig” utgåva. Situationen spelar också roll, eftersom upplevelsen kan bli olika beroende på om vi läser texten i en bok, eller lyssnar till en tonsättning.

Som jag nyss antytt går det inte att förlita sig på att texterna i Samlade skrifter helt och hållet är av endast Gustaf Frödings hand. Där finns ju inslag som härrör från såväl utgivaren Berg som skaldens systrar. Vems text är det egentligen vi har som utgångspunkt när vi jämför med Mando Diaos tolkningar? När sedan ytterligare en dimension läggs till texten – musiken – får vi kanske helt enkelt tåla att tonsättare och sångare kan behöva ta sig vissa konstnärliga friheter för att nå ut till en publik med sina tolkningar av Gustaf Frödings verk?

Fredrik Höglund: Herr T och hans efterföljare
Fredrik Höglund: En kärleksvisa - samma visa om och om igen

Kommentera Avbryt svar

Senaste inläggen

  • Psykiatriprofessorn Johan Cullberg in memoriam
  • Ingela Strandberg får Gustaf Fröding-sällskapets lyrikspris 2022
  • Statyvandring på nationaldagen (Fröding-Ferlin-Lagerlöf)
  • Fröding och Lagerlöf intar Värmlands Museum
  • Årsmöte i Frödings barndomsstad Kristinehamn

Senaste kommentarer

  • Busstur i Frödings Alsterdal – Gustaf Fröding-sällskapet om Anmälan bussresa
  • Busstur i Frödings Alsterdal – Gustaf Fröding-sällskapet om Fullspäckade Frödingdagar 2016
  • Fullspäckade Frödingdagar 2016 – Gustaf Fröding-sällskapet om Busstur i Frödings Alsterdal
  • Ida Börjel nominerad till Augustpriset – läs hennes nya dikt flicköga – Fröding om Tal till Ida Börjel, lyrikpristagare 2014
  • Frödingsällskapet sörjer Benkt Eriksson och Germund Michanek – Fröding om Benkt Eriksson till minne

Arkiv

  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • februari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • mars 2020
  • januari 2020
  • november 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • november 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • februari 2018
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • november 2016
  • september 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • mars 2015
  • december 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juni 2014
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013

Kategorier

  • blogg
  • bokmässa
  • lyrikpriset
  • nyheter
  • Okategoriserade

Meta

  • Logga in
  • Inlägg via RSS
  • Kommentarer via RSS
  • WordPress.org
Gustaf Fröding-sällskapet
Verkstadsgatan 20
65219 Karlstad