Gustaf Frödings hjärna återlämnades på Valborgsmässoaftonens förmiddag till Medicinhistoriska museets lager i Tumba, Depå Munkhättan. Hjärnan uppmärksammades i en artikel av undertecknad i NWT 10/12 2022. En utökad version ingår i Gustaf Fröding-sällskapets årsbok för 2024, ”Ett liv efter detta”, som kom ut i december.
Efter skaldens död 1911 sparades hans hjärna för eftervärlden. Överläkare Ernst Olof Hultgren påbörjade en undersökning 1912, men kunde blott konstatera att hjärnan till det yttre såg normal ut. Sedan dess har den krympt i storlek, vilket också är normalt efter att ha legat så lång tid i sprit.
På 1940-talet fanns Frödings hjärna utställd på Karolinska sjukhuset. Men i samband med ett utlån till en utställning om kroppen på Naturhistoriska riksmuseet 2004, tog någon bort namnlapparna från de två glasburkar som innehöll Gustaf Frödings respektive Gustaf Retzius’ hjärna, så det var oklart vem som var vem. Senare lånades därför Frödings felaktigt ut till Hagströmerbiblioteket, i tron att det var Gustaf Retzius’.
Fast några år före namnlappshaveriet hade Frödings hjärna fallit isär i två delar, och lagats av patologen Birgitta Sundelin von Feilitzen. Tack vare denna lagning kunde hon därför återidentifiera den 2022, och reda ut den olyckliga sammanblandningen. Kort senare föll dock skaldens hjärna isär på nytt, så lill- och storhjärnan fick återigen silikonlimmas ihop. Detta skedde sommaren 2023, då hon och undertecknad även fick Frödingmedaljen från Gustaf Fröding-sällskapet.
Efter att både Fröding och Retzius fått varsin ny glasburk, väl märkta med namn, har båda kvarlevorna nu lämnat patologens labb och återvänt till lagret för Medicinhistoriska museet. Många andra museer har också sina lager i samma depå.
David Liljemark
Texten har tidigare publicerats i Dagens Nyheter 9 maj 2025.