Välkomna till Frödingdagarna 2018!

Lördag 18 augusti

Stadsvandring i Karlstad

11.00 Stadsvandring i Gustaf Frödings fotspår med Tomas Sköld och Kerstin Thompson. Start vid Fredsmonumentet, Stora torget i Karlstad.

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Uppsluppen inledning med styrelsen i Gustaf Fröding-sällskapet

13.30 Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2018 utdelas.

14.15 Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedaljer 2018 utdelas.

15.00 KB-klubben från Stockholm musicerar i Frödings anda. Medverkande Annika Thörquist, Niklas Lind och Johan Sandborgh.

16.00 Fröding på främmande språk. Miriam Kaukosalo om Frödings avtryck utomlands. Bert Deivert tolkar Fröding musikaliskt på engelska. Urban Andersson – om översättare Mike McArthur.

17.00 Allsång i Frödingland.

18.00-cirka 21.00 Trivselkväll med sång och uppträdanden. Anmälan ditt deltagande till info@frodingsallskapet.se (anmälan är bindande).

Söndag 19 augusti

Bussresa i Alsterdalen

10.00-12.00 Bussresa i Frödings Alsterdal med Tomas Sköld och Birgitta Rosén.

Anmälan sker via e-post till info@frodingsallskapet.se

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Över bygden låg tindrande stjärnfager natten. Årsboken presenteras av Fredrik Höglund med flera.

13.45 En värmländsk litteraturhistoria. Universitetslektor Sofia Wijkmark, Karlstad.

14.30 Ismael möter Gustaf. Artisten och poeten Ismael Ataria blandar egna dikter med dikter av Fröding.

15.15 Hymner. Konstnären Maria Andersson om Frödings Tre trallande jäntor i Turkiet, kulturella utbyten och appropriering.

16.00-17.00 Sigvard Strömberg tolkar Fröding och Björn Sandborgh avslutar med musikaliska tolkningar av Fröding.

Lördag och söndag i magasinet på Alsters herrgård

Drop-in-workshop med serietecknaren och Frödingtolkaren Malin Biller. Skapa en serie eller ett konstverk av din favoritdikt.

Onsdag 22 augusti

Diktläsning på Skaldens födelsedag

12.00 Diktläsning vid Gustaf Fröding-statyn vid Stora torget i Karlstad.

”Över bygden låg tindrande stjärnfager natten” – Frödingsällskapet gör en djupdykning i Västvärmland

I sin femtionde årsbok gör Gustaf Fröding-sällskapets en djupdykning i skaldens tid i Västvärmland. Det var hit Fröding tog tillflykten efter sina misslyckade studier i Uppsala och här vistades han innan diktardebuten med Guitarr och dragharmonika. Med sina texter om värmländska personer och miljöer skapade Fröding litteraturhistoria. Han kom också att påverka hur vi ser på Värmland än idag – både i och utanför landskapet.

”Någon borde skriva en bok om det märkvärdiga i att en av svensk litteraturs största skrivit så mycket om västra Värmland” tänkte Johan Andersson, en av redaktörerna för boken. ”Tanken slog mig till och med att om ingen annan gör det kanske jag borde göra det själv.”

Så blev det. Tillsammans med Fredrik Höglund har han skapat en bok som beskriver vad Gustaf Fröding gjorde mellan de misslyckade studierna i Uppsala och debuten som diktare. I boken ger även Kerstin Thompson ett personligt porträtt av Frödings bortglömda syster Mathilda och Urban Andersson berättar om Gustaf Frödings betydelse för Mangskog och Brunskog

Boken ”Över bygden låg tindrande stjärnfager natten” presenteras vid en Frödingkväll på Mangskogs hembygdsgård söndag 8 juli 18.00. I samband med boksläppet finns möjlighet för nya och gamla medlemmar välkomna att hämta ut sin årsbok.

Varmt välkomna!

 

För mer information, kontakta redaktörerna:

Fredrik Höglund, 076-13 99 088
Johan Andersson, 073-532 09 62

Författarna

Johan Andersson (född 1974) är tredje generationens Frödingkännare från Mangskog. Johan framträdde tidigt som recitatör, bland annat i samband med Frödingpromenaden i början av 1980-talet. Johan är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2015.

Urban Andersson (född 1948) är lärare och poet från Mangskog och uppvuxen med de lokala traditionerna kring Frödings tid i bygden. På sin tolvårsdag fick han läsa Mangskogsbornas hyllning till Gustaf Fröding vid det stora 100-årsfirandet 1960. Hyllningen var skriven av pappa Anders Andersson, Frödingmedaljör 1989. Urban är tidigare medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse.

Fredrik Höglund (född 1975) är recitatör och föreläsare med Gustaf Fröding som ständig följeslagare. Han är uppvuxen i Karlstad, men har sina rötter i Västvärmland. Fredrik är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2012.

Kerstin Thompson (född 1947) har som stadsguide otaliga gånger gestaltat Gustaf Frödings ofta bortglömda syster Mathilda. 2014 tilldelades hon Frödingmedaljen för sin förmåga att på ett initierat och medryckande sätt sprida kunskaper om Gustaf Frödings liv och diktning. Kerstin är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2015.

Minnesord över Dag Nordmark

Dag Nordmark, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och mottagare av Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj 2012, avled  den 5 juni 2018. I samband med begravningen 25 juni i Stillhetens kapell i Karlstad höll Gustaf Fröding-sällskapets hedersordförande Kjell Fredriksson följande tal till Dag Nordmarks minne.

”Fröding 500 meter” – denna reklamskylt uppsatt av Hotel Gustaf Fröding mötte Dag Nordmark, när han 1998 kom körande hit till Karlstad för att tillträda professuren i litteraturvetenskap. Dag har berättat att denna skylt kom att fungera som någon sorts avstamp för hans mycket omfattande forskning om Fröding under de närmaste femton åren.

Dag hade med sig från Umeå och från Tromsö ett starkt regionanknutet engagemang med en öppen blick för platsen där han verkade. I Umeå hade han gjort betydande forskningsinsatser i det lokala och regionala samhället.

Dag kom att engagera sig i Gustaf Fröding-sällskapet både som styrelseledamot under några år i början av 2000-talet, men framför allt som författare till fem uppsatser i sällskapets skriftserie. Dessutom svarade han för kommentarer till ett par årsböcker. Han var också ansvarig redaktör för en årsbok.

Dag gav 2010 ut ”Pajas, politiker och moralist. Om Gustaf Frödings tidningstexter 1885-1896” (Gidlunds förlag). Dag Nordmark var en av de främsta kännarna av den svenska pressens historia. Frödings journalistik blev för första gången i den boken föremål för ett ingående studium. Nordmark lyfte fram den slagfärdige polemikern, den infallsrike debattören och den hårdföre granskaren av orättvisorna i det oskarianska Sverige.

”Frödings förvandlingar. Historik om ett författarskap”, som publicerades som vår årsbok nr 48 år 2015, är enligt min mening det en av de viktigaste årsböcker som Gustaf Fröding-sällskapet gett ut under sin nära femtioåriga historia – ja, kanske den allra viktigaste. Boken ger en översikt över Frödingbildens förvandlingar i litteraturkritikens offentliga samtal och i den litteraturvetenskapliga forskningen, i minnesböcker, litterära gestaltningar, dans musik och bildkonst.. Den uppmärksammar hans plats i skolan och hans framgångar i populärkulturen. Den intresserar sig också för de jubileer som arrangerats till hans ära.

Dag Nordmark fick 2012 Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj.

Kjell Fredriksson

Hedra våra skalder på nationaldagen

Sedan 2008 har Fröding-sällskapet med flera hedrat de tre stora värmländska skalderna vid deras statyer i Karlstad på nationaldagen med diktprogram.

Följ med Kerstin Thompson, Tomas Sköld och Jakob Olsson. De börjar vid Frödingstatyn klockan 12.30, Ferlin klockan 13.00 och avslutning vid Selma Lagerlöf klockan 13.30.

Välkomna på årsmöte 2018!

Medlemmarna i Gustaf Fröding-sälskapet kallas till årsmöte på Residenstorget Konferens i landshövdingeresidenset i Karlstad den 12 mars 2018 klockan 17.00. Efter själva årsmötet bjuds vi på förtäring och underhållning. Redaktionen för sällskapets årsbok 2018 kåserar och bjuder på några smakprov ur boken.

Årsmötets dagordning:

  1. Årsmötet öppnas
  2. Fråga om årsmötet utlysts i laga ordning
  3. Val av mötesordförande och mötessekreterare
  4. Val av två protokolljusterare jämte ordföranden
  5. Godkännande av föredragningslistan
  6. Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse för 2017 och förslag till bokslut för 2017
  7. Revisionsberättelsen för 2017
  8. Verksamhetsberättelsen för 2017
  9. Fastställande av resultat- och balansräkning för verksamhetsåret 2017 och beslut om disposition av vinst/förlust
  10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för 2017
  11. Fastställande av verksamhetsplan och budget för 2019
  12. Fastställande av medlemsavgift för 2019
  13. Fastställande av antalet styrelseledamöter
  14. Val av ordförande (ett år t.o.m. årsmötet 2019)
  15. Val av styrelseledamöter (två år t.o.m. årsmötet 2020)
  16. Val av två revisorer jämte en ersättare t.o.m. årsmötet 2019
  17. Val av valberedning t.o.m. årsmötet 2019
  18. Information om aktiviteter 2018
  19. Övriga frågor
  20. Avslutning

Gustaf Fröding och #metoo – Rolf Erik Solheim släpper bok 8 mars

Författaren Rolf Erik Solheim har de senaste åren ägnat mycket tid åt en sida av Gustaf Fröding som inte har varit så uppmärksammad, nämligen hans filosofiska intressen. En röd tråd är Frödings syn på kärleken, en kärlek till allt levande, som står i kontrast till den erotiska kärleken.

solheim_bokI en lång rad föreläsningar har Solheim närmat sig ämnet genom att sätta Fröding i samband med tänkare som Albert Einstein och den italienske psykiatern Roberto Assagioli. Flera föreläsningar har även handlat om Frödings intresse för teosofi, ett intresse som han delade med målaren Gustaf Fjæstad.

Forskningen kring Frödings livsåskådning har resulterat i en personlig bok med titeln ”Gustaf Fröding – och jag”, som presenteras på Rackstadmuseet torsdag 8 mars, kl 18.00. I samband med boksläppet, som ju sker på internationella kvinnodagen, håller Rolf Erik Solheim ett föredrag med rubriken ”Gustaf Fröding och #metoo”.

Mer om boksläppet på Rackstadmuseet

Boken kan redan nu beställas från Adlibris

 

solheim2
Rolf Erik Solheim vid en föreläsning för Gustaf Fröding-sällskapets medlemmar

Konstnären Bertil Carlsson har gått ur tiden

IMG_2489Konstnären och Frödingtolkaren Bertil Carlsson har gått ur tiden. Bertil föddes i Karlstad 1930 och var sedan 20-årsåldern bosatt i Ringsåker i Alsterdalen. Han kom att leva och verka hela sitt vuxna liv i Gustaf Frödings barndomslandskap.

Gustaf Fröding och landskapet satte stor prägel på Bertil Carlssons konstnärskap. Hans oljor och akvareller hämtade sina motiv från såväl Strövtåg i hembygden som Frödings filosofiska Gralspoesi.

Bertil var även en uppskattad recitatör av Frödings poesi. Han deklamerade gärna Fröding för besökarna i utställningshallen vid ateljén i Ringsåker och medverkade ofta som uppläsare i olika scenprogram.

1991 medverkade han i Gustaf Fröding-sällskapets årsbok, som det året var ett kassettband med titeln Fire khärer läser Fröding. Tillsammans med Fridolf Bergström, Stig Torstensson och Urban Andersson läste han ett urval ur Frödings Räggler å paschaser. År 2000 gav han ut egna skivan Bertil Carlsson läser Fröding, som gavs ut av Kunskapsradion i Karlstad. Skivan innehöll flera nummer på dialekt, men även dikter som En konstteori. I den kan inte målaren Bertil Carlsson haft svårt att identifiera sig med Gustaf Fröding.

1986 fick Bertil Carlsson Gustaf Fröding-sällskapets förtjänstmedalj för sina insatser. 1992 belönades han med Karlstads kommuns kulturstipendium till Gustaf Frödings minne ”för sina förtjänstfulla insatser som tolkare av Frödings texter”.

En konstteori

Så jag målar, donna Bianca,
ty det roar mig att måla så!
Om det frågas, donna Bianca,
säg: »Det roar honom måla så!—

En pedant från Salamanca
säger säkert: »Det är ingen pli,
ingen skola, donna Bianca,
ingen stil i Juans måleri.

Vankelmodigt tycks han vanka
med sin pensel ibland allt, som är,
forntid, nutid, donna Bianca,
är den vilsne målarn lika kär.

Och det friska och det kranka,
skratt och sorgetårar, natt och dag,
klart och mulet, donna Bianca,
målar han med samma välbehag.

Realistisk är hans tanka
och romantisk är den likaså,
ingen enhet, donna Bianca,
är i denna målarkonst att få!»

Säg pedanten, donna Bianca,
att det roar mig att måla så,
arabesken är en ranka
som en stel pedant ej kan förstå.

Gustaf Fröding

Möt Fröding på Värmlands bokfestival

Gustaf Fröding-sällskapet finns förstås med på Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad, 17 och 18 november. Vi finns vid bord C 35 i Mässhallen.

Välkommen att prata om Gustaf, fynda bland våra årsböcker och som medlem hämta din årsbok. Du som inte är medlem, bli det nu. Vi har ett fint festivalerbjudande.

På lördag 16.oo får vi lyssna på Anita Stjernlöf-Lund och Anita Forsnäsgård, som kommer till Gösta Berling-scenen och berättar om boken ”Fröding. Önskedikter”, som är sällskapets årsbok 2017.

Johannes Anyuru får Frödingstipendiet av Uppsala studentkår

Vart tredje år delar Uppsala studentkår ut ett författarstipendium till Gustaf Frödings minne. 2017 går priset till poeten Johannes Anyuru.

”Med sitt levande och nydanande språk utforskar Johannes Anyuru angelägna ämnen som främlingskap och rotlöshet, förlust och kärlek. För detta har han kallats bard, storslagen vardagsskildrare, en verklig poet. Han har också varit nominerad två gånger tidigare så det är väldigt roligt att Uppsalas studenter röstade fram honom den här gången,” säger Max Stenberg ordförande för Uppsala studentkår i ett pressmeddelande.

När Gustaf Fröding låg på Uppsala hospital 1903 startade studenterna vid Uppsala universitet en nationell insamling för att trygga skaldens ekonomi efter utskrivningen. Tanken med insamlingen var att försörja Fröding så länge han levde. Efter hans död skulle kapitalet omvandlas till ett författarstipendium till hans ära. Insamlingen blev lyckad och 1923 delades det första priset ut till poeten Ola Hansson.

Stipendiet, som delas ut efter en omröstning bland universitets studenter, har genom åren bland annat tillfallit Nils Ferlin, Harry Martinsson, Birgitta Trotzig, Tage Danielsson och Astrid Lindgren. Stipendiet var i år på 150 000 kronor, vilket gör det till ett av Sveriges största litteraturpriser.

Stipendiet delas ut i samband med ett författarsamtal på Uppsala stadsbibliotek på fredag 20 oktober.

Samtliga mottagare av Gustaf Fröding-stipendiet

1923 – Ola Hansson

1926 – Vilhelm Ekelund

1934 – Jarl Hemmer

1941 – Hjalmar Söderberg

1942 – Nils Ferlin

1947 – Harry Martinson

1952 – Gunnar Ekelöf

1957 – Fritiof Nilsson Piraten

1962 – Evert Taube

1966 – Birgitta Trotzig

1969 – Tage Danielsson

1972 – Per Erik Wahlund

1975 – Göran Sonnevi

1978 – Tomas Tranströmer

1981 – Povel Ramel

1987 – Hans Alfredson

1990 – Astrid Lindgren

1993 – Jonas Gardell

1996 – Kerstin Ekman

1999 – Inger Edelfeldt

2002 – Agneta Pleijel

2005 – Johanna Nilsson

2008 – Sara Stridsberg

2011 – Liv Strömquist

2014 – Jenny Wrangborg

2017 – Johannes Anyuru

Ingegärd Sundell: Gustaf Fröding och jag i en skvallerdröm

Deltagarna på Frödingdagarna 2017 fick ta del av ett spontant framträdande av visartisten Ingegärd Sundell. Här berättar hon om sina tonsättningar av två av Frödings diktsviter.

Redan som liten blev jag kär i honom, men inte kunde jag som åttaåring ana att den förälskelsen skulle vara hela livet. Inte heller förstod jag då hela vidden av det livsöde dikten Ett gammalt bergtroll beskrev. Det var nämligen i den jag mötte honom första gången, den skald som jag sedan ständigt och återkommande fortsatt att möta, läsa och fördjupa mig i.

Än i dag står Gustaf Fröding främst på min rangordningslista över svenska diktare. Inte underligt då att jag som viskompositör lockats att tonsätta hans poesi. Men det tog tid innan jag vågade. Inte för att så många duktiga kompositörer gjort det tidigare, nej, det var mera rädslan att förstöra något som i sig är så musikaliskt att det inte behöver några andra toner. God lyrik har nästan aldrig skapats för att ge en tonsättare bärkraft eller för att låna glans åt en visartist – även om en och annan tycks tro det! Bra poesi kräver respekt och hänsyn. En melodi (som diktaren ju aldrig bett om) bör tillföra något. Åtminstone får den aldrig kännas tärande.

Nu dyker förstås en berättigad fråga upp: med all denna insikt, hur vågade jag ändå ge mig in i detta? Svaren är enkla. Frestelsen blev alltför stor. Jag kunde inte stå emot längre. Dessutom är jag inte rädd för utmaningar och vågar ta kritik, om den är konstruktiv.

Titeln på cd:n, EN SKVALLERDRÖM, kombinerar namnen på två diktsviter. En av dessa är En morgondröm. Mig veterligt har ingen tonsatt hela den diktsviten tidigare, vilket var en anledning till mitt val. Det främsta skälet är dock att jag tycker så mycket om den. Denna vackra beskrivning av kärlek har fascinerat mig ända sedan gymnasietiden. Min lärare i svenska som också älskade den, bad mig vid ett tillfälle att deklamera den för klassen. Först gav jag en sammanfattande beskrivning av Ariens land, innan jag därefter läste akt III och det mesta av akt IV. När några pojkar plötsligt fnissade till, talade jag rodnande om för min lärare att det fick räcka. Jag ville inte läsa mer. Han blev mycket besviken och försökte förgäves övertala mig att fortsätta. När jag gick tillbaka till min pulpet, kände jag mig nästan lika upprörd som första gången jag hörde berättas om åtalet mot Fröding.

Lyssna på ”Som en vind” ur ”En morgondröm”:

 

Den andra diktsviten som bidragit till cd-titeln är En skvallerhistoria. Den har som bekant ett helt annat anslag. En enda dikt har jag hört sjungas ur den. Å andra sidan hör man den gång på gång. Det är förstås Kafévisan jag tänker på, en sång som är helt ryckt ur sitt sammanhang. När jag första gången mötte visan i glada vänners lag, undrade jag över hur det gick för Fia Bergman och snusfabrikörn vid fru Anderssons hörn. Och vad hade hänt tidigare? Ingen visste, och ingen tycktes bekymra sig mer än jag. Nu finns mina toner till alla fem dikterna i sviten. Jo det stämmer, jag har också gett Kafévisan ny melodi, även om jag vet att det är Torgny Björks version som också i fortsättningen kommer att sjungas vid olika allsångsstunder.

Lyssna på ”Det förskräckliga levernet på kaféet”:

 

Två teman präglar hela urvalet i EN SKVALLERDRÖM: föreställningen om den rena kärleken samt häcklandet av människors hyckleri och fördomar.

Ytterligare fyra dikter av Fröding finns med. Jag har också smugit in tre helt egna skapelser i samma anda. De har hämtats från min cd HÄXBÅL, en visnovell om Saras strapatser och Vandas vedermödor.

Skvallerdröm

Efter mångårig tjänstgöring som lärare på olika stadier och journalist i olika medier, kan jag nu som pensionär helt ägna mig åt mina intressen att skriva, komponera och musicera.

Jag gav ut min första cd, visnovellen Häxbål, 1999. Ytterligare en cd, Om människor och andra djur, producerade jag år 2002. En skvallerdröm med mina tonsättningar av Frödings dikter kom 2011.

I december 2007 ederade jag barn- och ungdomsdeckaren Mr Nobody. I juni 2009 kom barn/ungdomsboken Nu befriar vi Elvis, sa sommarkatten Madonna baserad på ett manus till min (ännu ouppförda!) musikal, Absoluta Djur. En cd med berättelsens sånger bifogas både bok och manus.

På cd har jag också läst in min mors, Elly Hallgren, tre första böcker på mål från Österlen.

Med ovanstående i bagaget – och lite till – är jag ibland ute och sjunger och/eller föreläser.

Lite mer information finns på Wikipedia. På Soundcloud och Youtube, kan ni lyssna till en del sånger. Jag har dock inte hunnit lägga ut så många. Jag finns på Facebook, men har ingen hemsida än. Kontakta mig gärna via mail rutastrid@gmail.com eller tel 0701-480414.