Gustaf Frödings humor i tidskriften Parnass

Litteraturtidningen Parnass publiceras av de litterära sällskapen i Sverige sedan 1993 och utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett litterärt tema men innehåller också andra litteraturorienterade artiklar liksom information om aktuella litterära händelser, notiser och ett kalendarium över litterära arrangemang i hela Sverige.

I det senaste numret har Tomas Sköld skrivit om Gustaf Frödings humor. Här nedan kan du höra Tomas själv läsa de tre dikter han nämner i artikeln. Tidningen kan beställas på De litterära sällskapens webbplats eller och köpas som lösnummer hos utvalda återförsäljare runt om i Sverige.

Jäntanes frierfal

Dumt fôlk

Bergslagstroll

Ida Bäckmann och Miriam Kaukosalo på Värmlands Bokfestival

Värmlands Bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad har blivit en av årets höjdpunkter för Gustaf Fröding-sällskapet. Vårt stående inslag i festivalprogrammet är såklart att presentera årets årsbok. I vår monter delar vi ut årsboken till medlemmarna och prata Fröding med mässbesökarna.

Detta år har festivalen gjorts helt digital. En del av författarmötena som skulle ha ingått i det stora scenprogrammet har livestreamas på festivalens webbplats. Där kan vi även möta en lång rad värmländska författare och kulturpersonligheter. Från Gustaf Frödng-sällskapet deltar Miriam Kaukosalo, som presenterar årets årsbok, ”Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann”.

Årsboken 2020: ”Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann”

Bland alla de personer som omgav Gustaf Fröding var Ida Bäckmann en av de mest färgstarka och originella. Ida Bäckmann växte upp i den utpräglad småstaden Åmål (där hon numera har fått en gata uppkallad efter sig) men blev genom hejdlös ambition och enligt många en påfrestande gåpåaranda en av sin tids mest beresta och internationella rutinerade journalister. Om detta kan man läsa i Sigrid Combüchens hyllade bok Den Umbärliga, i Enel Melbergs roman Det borde varit stjärnor och i Allan Salmis Ida Bäckmann.

Gustaf Fröding-sällskapet har valt att som sin årsbok 2020 återutge boken Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann. Boken som kom första gången 1913 blev redan från början häftigt omstridd och utsatts för nedgörande kritik men spelar trots detta en framträdande roll i Frödingforskningen och har haft en längre verkningshistoria än någon annan minnesskildring.

Cecilia Fröding – som inte uppskattade Ida Bäckmann – betecknar boken som en roman utan dokumentärt värde. Och visst: Berättelsen är starkt subjektiv, höggradigt romantiserad och kan läsas som en kärleksroman med olycklig utgång men också som en initierad nyckelroman. Boken väckte skandal när den kom, i första hand på grund av de intima bilder den gav av Frödings mörkare stunder på hospitalet. Med sin bild av den kultförklarade skalden som en älskvärd men svag karaktär, utan förmåga att kontrollera sina drifter, bröt Ida Bäckmann med tidens föreställning om vad som kunde sägas om en hyllad författare.

Gustaf Fröding-sällskapet vill med sitt val av årsbok 2020 lyfta fram denna delvis bortglömda men fortfarande spännande skrift och erbjuda den till nya generationer läsare.

Malin Biller minns Frödingvännen Sven Wollter

Sven Wollter på scenen på Stockholms kulturhus. I handen håller han pocketboken "Gustaf Frödings samlade poesi."

2011 tilldelades Sven Wollter Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj för sina insatser för att levandegöra skaldens diktning, bland annat genom pjäsen ”En dåres sånger”. (Foto: Rolf Lindby)

För några timmar sedan nåddes jag och resten av Sverige av den oerhört sorgliga nyheten att Sven Wollter gått bort i sviterna av covid-19, 86 år gammal. Det känns fortfarande lite svårt att ta in, overkligt nästan. Sven skulle ju alltid finnas! En mer folkkär skådespelare är svårt att komma på. Sedan tv-debuten som Gusten i Strindbergs ”Hemsöborna” år 1966 var Sven älskad och uppskattad. Han var aktiv ända in i det sista inom teater, tv, radio och film och även musik. Och som författare icke att förglömma! Sven har betytt oerhört mycket för svenskt kulturliv, på så många sätt. Och inte minst för bevarandet av Gustaf  Frödings minne. Vi är många som sörjer honom nu och självklart går de varmaste tankarna från oss i Gustaf Fröding-sällskapet till Svens familj och vänner.

Sven Wollter föddes 1934 i Göteborg och blev tidigt intresserad av teater. Han var hela livet politiskt engagerad. Men något som också betydde mycket för honom under hela hans liv var Gustaf Frödings diktning. Visst minns vi hans roller många från tv och teaterscener. Han blev i slutet av 70-talet ”Rasken” med hela svenska folket. Likaså känner vi honom från filmer som Colin Nutleys ”Änglagård” och Lars Molins ”Den tatuerade änkan”. Listan över teateruppsättningar på scen och radio, tv-serier och filmer som Sven har medverkat i kan göras längre än gråbergs gråa sång (lå-å-å-å-å-å-å-å-ång). Men som frödingälskare gläds jag kanske lite extra över att han fick möjlighet att själv gestalta skalden i Carl Otto Evers pjäs ”En dåres sånger”. För denna rolltolkning mottog han inte bara publikens hyllningar. Sven Wollter fick också Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj 2011.

Sven Wollter, Malin i Biller och Tomas Sköld samtalade om  Gustaf Fröding vid presentationen av boken "I varje droppe är en ädelsten" (Foto: Rolf Lindby)

Sven Wollter, Malin Biller och Tomas Sköld samtalade om Gustaf Fröding vid presentationen av boken ”I varje droppe är en ädelsten” (Foto: Rolf Lindby)

På bilden vi ser har fotografen fångat ett av mitt livs finaste minnen. Sven hade länge varit min idol. Jag hade nog aldrig trott att han skulle tacka ja när jag mailade honom för att fråga om han ville skriva förordet till min bok ”I varje droppe är en ädelsten”. Men det gjorde han och han skrev en så fin och personlig text om sin egen relation till Fröding. Likaså ställde han upp på två scenframträdanden med Tomas Sköld och Björn Sandborgh och mig från Gustaf Fröding-sällskapets styrelse. Betalt ville han inte ha, för han sa att han hade pengar så han klarade sig. Men när vi insisterade gick han med på att få en slant. Den skulle gå till barnbarnen sa han.

Jag var oerhört nervös inför att hålla i något sådant och med en sådan GIGANT som Sven Wollter. Men hans värme, trygghet och glöd fick allt att gå galant. Han ville inte stå i centrum. Vi skulle alla vara likvärdiga på scen ansåg han. Och han läste Fröding-dikter med inlevelse och trollband publiken i både Stockholm och Uppsala. Skämtade, bjöd på sig själv och hade utstrålning nog att lysa upp hela huset. Den här bilden är från Serieteket på Kulturhuset i Stockholm. Linda Gustafsson gjorde ett lysande jobb som höll i det hela.

Efteråt gick Sven ut och höll ett politiskt tal på Sergels torg, trogen sina ideal in i det sista. Vila i frid, finaste Sven och tack för allt!

Malin Biller, 10 november 2020

Annorlunda Frödinghöst utan bokmässan

Bokmässan i Göteborg brukar vara en av årets höjdpunkter för Gustaf Fröding-sällskapet. Sedan över 20 år har vi haft vår monter i det kvarter på mässan, som vi delar med de övriga litterära sällskapen. På de litterära sällskapens scen brukar vi presentera årets årsbok och bjuda på någon programpunkt som anknyter till årets tema på mässan. I Frödingmontern brukar vi träffa nya och gamla Frödingvänner och samtala om skaldens liv och diktning.

1997 började vi ställa vår viktigaste fråga till mässbesökarna: ”Vilken är din favoritdikt av Gustaf Fröding?” Den som har ett svar får sin önskedikt uppläst. Vår mässgeneral Tomas Sköld har hållit räkningen på önskedikterna och kan meddela att vi hittills har läst 226 dikter sammanlagt 4897 gånger.

Mötet i mässmontern leder ofta till att besökaren reflekterar över sin relation till Gustaf Fröding och vill bidra till att vidmakthålla intresset för hans diktning. Varje år får vi ett femtiotal nya medlemmar på mässan.

I år, när mässan är digital, går vi tyvärr miste om dessa möten. När mässan blivit digital är det svårt att locka in folk i montern, men det går fortfarande utmärkt att både bli medlem och få sin önskedikt uppläst!

Vill du bli medlem? Swisha!

Att bli medlem i Gustaf Fröding-sällskapet är väldigt enkelt! Swisha 1235841499 och mejla dina kontaktuppgifter till info@frodingsallskapet.se, så är det klart!

Vill du höra din önskedikt?

Mejla oss på info@frodingsallskapet.se, eller skriv till oss på Facebook eller Twitter, så får du en personlig uppläsning av din önskedikt! De önskade dikterna publiceras på Frödingsällskapets Youtubekanal.

 

 

Johan Andersson: Fröding, Dan Andersson och Bibeln

Troligen har vi alla, vi som är intresserade av litteratur och poesi, varit med om känslan. Mitt i läsningen av en dikt eller annan text hittar vi plötsligt ett stycke vi känner igen från en annan text. Författare använder inte sällan små kända stycken från andra litterära verk i sin egen text. Inom litteraturvetenskapen kallas detta för intertextuella referenser och rätt använt kan det föra med sig att läsaren får en ny förståelse för sin egen läsning. Förutom glädjen av att ha hittat och förstått referensen och därmed få känna sig som en av de utvalda, kan det i bästa fall bli som skillnaden mellan att knäppa på en gitarrsträng uppe vid stämskruvarna respektive nere vid gitarrens kropp – med en skickligt placerad intertextuell referens får texten man läser en egen resonanslåda att klinga i.

Själv fick jag en sådan aha-upplevelse och klangrymd häromdagen när jag läste en text till den kommande årsboken. Skribenten refererade till dikten Vänner vid sjukbädden, där följande rader förekommer:

Tag edra visors buller bort
och bort med maningar av gammal välkänd sort

Fröding använder raderna i en kontext där han vill förklara det lönlösa i att försöka prata en sjuk person till rätta, att ord inte hjälper när själen är sjuk.

För mig blev det ännu mer intressant eftersom jag kände igen formuleringen så väl från Dan Andersson och hans lika mörka Du liv:

Du sjunger oss sånger att sorg är kort,
låtsar trösta när sol går ner –
men hav dina visors buller bort,
jag orkar ej höra dem mer!

Även här handlar det om fåfänga och kanske till och med förljugna försök att trösta, men hos Dan Andersson är det kanske snarare det hopplösa i att försöka trösta den som insett att livet är svårt och meningslöst.

Jag började förstås fundera om Andersson refererar till Fröding i sin dikt. Vänner vid sjukbädden ingick redan i Frödings debut Gitarr och dragharmonika från 1891 och Kolvaktarens visor, där Du liv ingår kom ut 1915. Vid den tiden, fem år efter Frödings död och den statsmannalika begravningen, lär hans aktualitet ha varit på sin absoluta topp. Vi vet också att Dan Andersson hämtade mycket av sin självskolning hos nittiotalisterna och inte minst Fröding. Så det går förstås inte att utesluta att Andersson blinkar till Frödings dikt.

Men vad som nog är ännu mer troligt är att både Fröding och Andersson kunde sin bibel och sina bibelreferenser. I bibeln, närmare bestämt Amos 5:23, förekommer följande vers:

Hav bort ifrån mig dina sångers buller;

jag gitter icke höra ditt psaltarspel.

Amos låter i sin text Gud själv säga detta. Kontexten är att offergåvor, ord och visor inte spelar någon roll utan att det är ett rättfärdigt leverne som är det centrala för Gud.

Så detta blir ett exempel på hur både Andersson och Fröding använder sig av ett citat som deras mer belästa läsare uppfattade kom från bibeln och till och med kunde placera i sitt sammanhang. Deras egna texter använde bibeln som resonanslåda och klangen från dem fick en större rymd.

Detta är förstås bara ett litet exempel av otaliga genom litteraturhistorien och något jag snubblade över vid min egen läsning. Men det kanske ändå kan tjäna som en illustration över hur det kan bli för oss som läsare. Känslan när vi upptäcker det är som att öppna en uppsättning ryska dockor och upptäcka att den text vi läser är den minsta dockan i mitten. Det kan, i bästa fall, bli en stor upplevelse av litteratur och därmed i förlängningen kanske, om man vill vara storslagen, en liten pusselbit till vad det innebär att vara människa. För litteraturen öppnar docka efter docka och inom oss alla öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Johan Andersson

”Klunkom Welam Welamsson” från Frödingdagarna 2019

När Frödingdagarna 2020 inte blev av inte blev av, kan vi istället drömma oss tillbaka till 2019 års Frödingdagar. Då framförde barytonen Joachim Saxenborn och pianisten Tomas Johnsson ”En visa om när jag var lustig med Welam Welamsson på Upsala hus och ärkebiskop Lars och doktor Bengt voro utanför och väntade”. Sången ingår i Thure Rangströms tonsättning av Gustaf Frödings diktsvit ”Kung Eriks Visor.

Ordförande Björn Sandborghs hälsning till medlemmarna på Skaldens födelsedag 2020

I femtio år har Gustaf Fröding-sällskapet högtidlighållit skalden Gustaf Frödings födelsedag 22 augusti på olika sätt. De senaste åren har Frödingdagarna i Karlstad inneburit diktprogram vid Frödingstatyn, stadsvandring i Frödings fotspår, guidad busstur i Alsterdalen och två späckade dagar med musik, poesi och föredrag på Alsters herrgård.

I år ser allt annorlunda ut. Här kan vi ta del av Gustaf Fröding-sällskapets ordförande Björn Sandborgs hälsning till alla Frödingvänner.

Du som saknar det traditionella diktprogrammet 22 augusti klockan 12.00 kan ta del av hela det alternativa programmet här!

Diktläsning på distans – ta del av programmet

Sedan 1990-talet har Gustaf Fröding-sällskapets styrelse samlats på Skaldens födelsedag för att hylla jubilaren och bjuda Karlstadsborna på ett urval av hans dikter. Punktligt 12.00 den 22:e augusti har programmet börjat, oavsett om det är mitt i arbetsveckan eller på helgen under Frödingdagarna.

I år har vi valt att genomföra diktprogrammet på distans. Istället för att samlas vid vid statyn har styrelsens medlemmar läst in sina favoritdikter på hemmaplan, i Karlstad, Örebro och Göteborg. Under hela födelsedagsveckan har dikterna publicerats i sällskapets kanaler på Youtube, Facebook och Twitter.

Alla dikterna finns samlade i en spellista på Gustaf Frödings-sällskapets Youtube-kanal. Klicka på rutan nedan, så spelas hela programmet upp!

Frödingdagar med förhinder

I femtio år har Gustaf Fröding-sällskapet högtidlighållit skalden Gustaf Frödings födelsedag 22 augusti på olika sätt. De senaste åren har Frödingdagarna i Karlstad inneburit diktprogram vid Frödingstatyn, stadsvandring i Frödings fotspår, guidad busstur i Alsterdalen och två späckade dagar med musik, poesi och föredrag på Alsters herrgård.

”Frödingdagarna har växt och i år, när vi firar Gustafs 160-årsdag, var det tänkt att vi skulle höja det hela ytterligare ett snäpp i samarbete med Karlstads kommun och Alsters herrgård,” berättar Björn Sandborgh, ordförande i Gustaf Fröding-sällskapet.

Gustaf Fröding är hela Sveriges nationalskald och 2020 var tanken att det skulle märkas extra mycket i valet av medverkande artister under Frödingdagarna.

”Nu kan vi inte fira som vi är vana,” fortsätter Björn Sandborgh. ”Då får vi försöka hitta andra former. Inga av våra vanliga arrangemang går att krympa till under 50 personer, så vi får fira på distans istället, för Gustaf måste ju ändå firas!”

Diktläsning på distans

Sedan 1990-talet har sällskapets styrelse samlats vid Gustaf Fröding-statyn vid lunchtid på skaldens födelsedag för att läsa och sjunga hans dikter. I år har vi valt att genomföra diktprogrammet på distans. Under hela födelsedagsveckan kommer dikter att publiceras på sällskapets hemsida och sociala medier. Fördelen med upplägget är att även de som normalt sett inte har möjlighet att fira på plats kan ta del av dikterna.

Flagga för Fröding!

I år passar vi även på att starta en ny tradition. Flera medlemmar har hört av sig och föreslagit att vi borde göra 22 augusti till en allmän flaggdag i Karlstad för att hedra Gustaf Fröding. När kungen gästade Karlstad för 2013 hävdade han dessutom att Frödings födelsedag är Värmlands inofficiella nationaldag. Därför uppmanar vi Frödingvänner i hela Sverige att hissa flaggan på lördag och fira Fröding!

 

Kontakta oss gärna för mer information!

Björn Sandborgh, ordförande, telefon 070-608 65 14

Fredrik Höglund, presskontakt, telefon 076-13 99 088

”Titt ôpp ôt talltôppan” – Fröding i liten skala

Allt är inte inställt denna märkliga sommar. Gunnar Axelson Fisk har tagit med sin Frödingföreställning ”Titt ôpp ôt talltôppan” till Glava Glasbruk i Västvärmland och spelar den för en mycket begränsad publik. Frödingsällskapets Johan Andersson var där häromkvällen och kan berätta om en fin sommarkväll med Fröding.

467eeb2445482e3b115daad6023bf42d44a682

Det är en sällsynt fin kväll denna kalla juli 2020. Glava Glasbruk hälsar oss med sitt allra somrigaste leende. Det är nästan så att vi inte vill lämna solen och gå in i glashuset – men bara nästan. För ikväll är det äntligen dags för att få vara publik på ett efterlängtat scenframträdande, för första gången hittills på hela det märkliga 2020.
Det är bygdens son, Gunnar Axelson Fisk, som tillsammans med Gustaf Fröding tar emot oss därinne. Axelson Fisk, främst känd från Viba Femba, kommer att ge oss sitt eget personliga musikaliska porträtt av poeten. Vi sitter smittsäkert utspridda vid matbord i den rymliga salen. De stora fönstren är täckta med mörka rullgardiner och scenen med en ensam stol lyses upp av en spotlight. Det är en kontrast mot sommarkvällen därute och en intim stämning.
Efter att vi serverats en italiensk charktallrik intar artisten scenen med en gitarr och inleder direkt med ’Dans bort i vägen’. Som Mangskogsbördig på Frödingprogram i Västvärmland kan man väl knappast önska sig en mer passande inledning. Därefter sätter Axelson Fisk tonen för kvällen genom att ta oss med till Frödings begravning i Stockholm, med sina 200.000 människor som kantade gatorna. Gåshuden kommer direkt när han påminner oss om det storslagna i hur en värmländsk poet får en statsbegravning.
Därefter varvas sånger och diktuppläsningar med berättelsen om Gustafs liv. Vi får hela ’Strövtåg i Hembygden’, med Mando Diaos tonsättning av första delen och sedan resten som uppläsning med musikaliska färgningar. Vi tas med via det värmländska anslaget i Frödings diktning, över det personliga sammanbrottet och det poetiska genombrottet i Görlitz till hans existentiella grubblerier och hans kosmiska och nyskapande dikter i ’Mattoidens sånger’.
Uppträdandet är tight och sammanhållet. Gunnar Axelson Fisk är en driven estradör och vi känner igen hans komiska talang från Viba Femba, så det blir aldrig tungt på fel sätt. Hans sång är också så behaglig att texterna ges sitt rätta utrymme. Han är förstås en skolad sångare och gestaltar även både dikter och Frödings liv bitvis teatraliskt, men han gör det inte på ett överdrivet sätt, utan texterna och Fröding får hela tiden vara i centrum.
Efter att ha gett oss kanske den mäktigaste uppläsning av ’Gråbergs sång’ jag någonsin sett rundar han av med att ge oss sin egen träffande förklaring till varför Fröding fortfarande är så älskad – trots sin ständiga kamp mot så mycket i livet fortsatte han alltid att drömma.
När Gunnar sen avslutar med Mando Diaos tonsättning av ’I Ungdomen’ – samtidigt som de mörka rullgardinerna rullas upp och hela Moder Naturen i form av vyn över en solglittrande Stora Gla möter oss igen genom de stora fönstren – då måste jag sitta kvar en stund och svälja och blinka innan jag kan gå upp och tacka för en fantastisk kväll!
Johan Andersson