Möt Fröding på Värmlands bokfestival

Gustaf Fröding-sällskapet finns förstås med på Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad, 16 och 17 november. Välkommen till vår monter 58 i mässhallen att prata om Gustaf, fynda bland våra årsböcker och som medlem hämta din årsbok. Du som inte är medlem, bli det nu. Vi har ett fint festivalerbjudande.

På lördag 15.30 presenteras vår årsbok på Värmlandsscenen. Redaktörerna Johan Andersson och Fredrik Höglund berättar om boken Över bygden låg tindrande stjärnfager natten och bjuder på en del extramaterial som inte kom med.

Föreläsning
Tid: 17 november, kl. 15.30-15.55
Scen: Värmlandsscenen

Fredrik Höglund och Johan Andersson

Möt Fröding på Bokmässan i Göteborg!

Imorgon torsdag inleds Bokmässan ”Bok och bibliotek” i Göteborg. I sällskapets monter möts nya och gamla medlemmar för att prata Fröding och läsa dikter. Om du är på mässan får du gärna göra som många andra medlemmar och passa på att hämta ut din årsbok. Är du inte medlem? Då löser vi det på plats!

På ”De litterära sällskapens scen” deltar vi med två programpunkter under mässan:

Johan Andersson: Frödings Mangskogsdikter – bakgrund och tradition Lördag 14.30

Fredrik Höglund: ”Över bygden låg tindrande stjärnfager natten” Söndag 11.30

Allt om mässan finns att läsa på Bokmassan.se

Årets lyrikpristagare: Helene Rådberg

Helene Rådberg tilldelas Gustaf Fröding-sällskapet lyrikpris 2018. Hon tilldelas priset för hon genom poetiska lekfullhet avslöjat det svenska samhällets sociala brister. Genom att gestalta en mor, en bruksort eller med en mångstämmig kör av röster attackera alltför långa arbetsdagar och usla lönevillkor inom barnomsorgen och äldrevården så är politiken, de egna erfarenheterna och den egna kroppen synligt sammanflätade. Helene Rådbergs poesi drabbar läsaren mitt i den svenska, dagsaktuella verkligheten.

Priset delas ut lördagen den 18 augusti i samband med Frödingdagarna på Alsters Herrgård i Karlstad.

Helene Rådberg, född 4 januari 1950 i Sandviken, är en svensk samtida poet. Hon verkar även som folkhögskolelärare i skapande svenska. Rådberg har gett ut fem diktsamlingar. Hennes diktning präglas av självbiografiska inslag, där hennes bakgrund inom äldrevården, som fritidspedagog och som sjukskriven är framträdande moment. Tematiken är samhällskritiskt feministisk och klassanalytisk. Rådberg har vunnit ett tydligt erkännande för sin poesi som progressiv.

Hedersmedaljen till Björn Bihl och Urban Andersson

Gustaf Fröding-sällskapet har beslutat att i år 2018 tilldela sällskapets hedersmedalj till två personer som starkt bidragit till att vårda och främja arvet efter nationalskalden Gustaf Fröding. De två är och Björn Bihl och Urban Andersson.

Gustaf Fröding-sällskapet hävdar att Björn Bihls forskning är av stor betydelse för förståelsen av Gustaf Frödings författarskap och tydliggör hans språkliga behärskning och stilistiska geni.

Urban Andersson tilldelas Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj för att han genom ett mångsidigt och mångårigt engagemang har förmedlat kunskap om skaldens liv och verk och med stolthet bidragit till att bevara minnet av den västvärmländske Gustaf Fröding.

Medaljerna kommer att överlämnas i samband med Frödingdagarna på Alsters herrgård 18-19 augusti.

Björn Bihl

Björn Bihl är docent och verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt Gustaf Fröding och Frödings förhållande till språket. Hans senaste bok om Frödings språk och diktning ”Med stänk av dialekt – Dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter ”, behandlar dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter.

Björn Bihl är dialektolog och är väldigt fascinerad av dialekt och talspråk och hur det blir till skrift. Det har skrivits och forskats mycket om Fröding som person, men hans språk – det som gör honom till den han är som diktare – har det inte forskats särskilt mycket om. Björn Bihl menar att detta är märkligt och undrar varför. Han funderade mycket kring vad det är som gör att Gustaf Fröding kunde gjuta sådant liv i språket. Vad är det som gör att man tar till sig materialet, lever sig in i det och blir så berörd att man känner doften av skogen, av marken och ser årstiderna framför sig fastän det inte är utskrivet? Att skriva på dialekt ger ofta must och märg till framställningen så att den blir levande och doftande konkret.

På 1890-talet uppfattades det inte som konstigt, utan närmast som kutym att skriva dikter på mål. Det som Fröding gör, tillsammans med bland andra Jeremias i Tröstlösa, är att skapa litteratur av det. Och han gör det på ett inkännande och försoningsfullt sätt, säger Björn Bihl. Gustaf Fröding värjer sig mot överhetsperspektivet och är mycket medveten om att han, även om han också talade dialekt, inte är densamme som drängen, bonden eller pigan i dikterna. Idag är det nästan utdött i Sverige att skriva på dialekt, medan det i Norge däremot fortfarande är mer levande. Och det är i områdena som gränsar mot Norge, till exempel Värmland och Jämtland, som det fortfarande finns kvar.

Urban Andersson

Urban Andersson är lärare och poet från Mangskog och uppvuxen med de lokala traditionerna kring Gustaf Frödings tid i bygden. På sin tolvårsdag fick han läsa Mangskogsbornas hyllning till Fröding vid det stora 100-årsfirandet 1960. Hyllningen var skriven av pappa Anders Andersson, Frödingmedaljör 1989.

Under hela sitt liv har den mångsidige Urban Andersson varit en viktig kraft för att hålla minnet av Gustaf Fröding levande i västra Värmland. Som recitatör och aktör har han medverkat i otaliga arrangemang, inte minst i uppsättningarna av faderns olika Frödingspel och Frödingpromenaden mellan Mangskog och Brunskog, som var en årlig tradition på 1970- och 80-talen.

Som hembygdskännare och författare har Urban Andersson i en rad böcker medverkat till att dokumentera de lokala traditionerna kring personer och platser som förekommer i Frödings värmländska diktning. Det senaste exemplet på detta är årets årsbok Över bygden låg tindrande stjärnfager natten, där han i ett kapitel beskriver vad Gustaf Fröding betytt för bygden.

Som folkmålsdiktare verkar Urban Andersson i Gustaf Frödings efterföljd och utnyttjar mangskogsmålet för både humor och allvar. Genom sitt samarbete med poetkollegan och översättaren Mike McArthur har Urban medverkat till att förmedla Fröding även till en internationell publik.

Välkomna till Frödingdagarna 2018!

Lördag 18 augusti

Stadsvandring i Karlstad

11.00 Stadsvandring i Gustaf Frödings fotspår med Tomas Sköld och Kerstin Thompson. Start vid Fredsmonumentet, Stora torget i Karlstad.

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Uppsluppen inledning med styrelsen i Gustaf Fröding-sällskapet

13.30 Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2018 utdelas.

14.15 Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedaljer 2018 utdelas.

15.00 KB-klubben från Stockholm musicerar i Frödings anda. Medverkande Annika Thörquist, Niklas Lind och Johan Sandborgh.

16.00 Fröding på främmande språk. Miriam Kaukosalo om Frödings avtryck utomlands. Bert Deivert tolkar Fröding musikaliskt på engelska. Urban Andersson – om översättare Mike McArthur.

17.00 Allsång i Frödingland.

18.00-cirka 21.00 Trivselkväll med sång och uppträdanden. Anmälan ditt deltagande till info@frodingsallskapet.se (anmälan är bindande).

Söndag 19 augusti

Bussresa i Alsterdalen

10.00-12.00 Bussresa i Frödings Alsterdal med Tomas Sköld och Birgitta Rosén.

Anmälan sker via e-post till info@frodingsallskapet.se

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Över bygden låg tindrande stjärnfager natten. Årsboken presenteras av Fredrik Höglund med flera.

13.45 En värmländsk litteraturhistoria. Universitetslektor Sofia Wijkmark, Karlstad.

14.30 Ismael möter Gustaf. Artisten och poeten Ismael Ataria blandar egna dikter med dikter av Fröding.

15.15 Hymner. Konstnären Maria Andersson om Frödings Tre trallande jäntor i Turkiet, kulturella utbyten och appropriering.

16.00-17.00 Sigvard Strömberg tolkar Fröding och Björn Sandborgh avslutar med musikaliska tolkningar av Fröding.

Lördag och söndag i magasinet på Alsters herrgård

Drop-in-workshop med serietecknaren och Frödingtolkaren Malin Biller. Skapa en serie eller ett konstverk av din favoritdikt.

Onsdag 22 augusti

Diktläsning på Skaldens födelsedag

12.00 Diktläsning vid Gustaf Fröding-statyn vid Stora torget i Karlstad.

Johan Andersson: Årsboken 2018 – En dröm som blev verklighet

Jag minns inte riktigt när jag blev intresserad av Gustaf Fröding. Alltså när jag själv blev det, på riktigt. För ända sen jag var liten nämndes hans namn av min familj och mina släktingar med en sån märklig kombination av självklarhet och vördnad att det inte riktigt gick att värja sig.

Så det tog mig ganska lång tid innan jag förstod det stora i att han faktiskt var väldigt intimt förknippad med både Mangskog och Brunskog och samtidigt känd i hela Sverige och till och med internationellt.

Jag ville gärna läsa mer om det, mer om hur hans kopplingar till hembygden såg ut. Men även om det fanns en del skrivet var det svårt att få någon samlad bild ur det perspektivet.

När jag blev äldre tyckte jag att det var en brist, att någon borde skriva en bok om det märkvärdiga i att en av svensk litteraturs största skrivit så mycket om västra Värmland. Tanken slog mig till och med att om ingen annan gör det kanske jag borde göra det själv. Men tiden går och man varken hinner eller har energi att göra allt man vill. Det förblev en dröm.

Och drömmar som aldrig besannats kan ju också vara vackra att få, som någon visst skrivit något om.

Men så träffade jag Fredrik Höglund som också är inbiten Frödingälskare med rötter i Västvärmland. Och när han fick reda på att jag var från Arvika och med rötter i Mangskog sa han nästan direkt att han hade en dröm om att det skulle skrivas en bok om Frödings tid där. Samma dröm.

Vi började drömma tillsammans.

Och även fundera på möjliga författare. Vi kom på några namn, men tanken hade nog legat där för länge hos oss båda för att vi helt skulle släppa iväg det från oss själva.

Så här är vi nu. Tillsammans hade vi energin. Och när vi fick med oss tyngd och expertis i form av Kerstin Thompson, Urban Andersson och även Göran Bryntesson och Anita Stjernlöf-Lund så var det helt plötsligt ingen dröm längre.

Den8/7 släpper vi boken vid en release i Mangskog.

Så nu finns den, boken som jag ville läsa. Jag förstår förstås att sannolikheten att den ska väcka samma intresse hos unga idag, som den hade gjort hos en yngre mig, är liten. Men OM det ändå i framtiden finns en liten Frödingnörd nånstans i västra Värmland som förundras på samma sätt som jag gjorde och undrar om det finns någon bok att läsa om det är svaret numera “ja”.

Det gör mig faktiskt barnsligt glad.

Johan Andersson

”Över bygden låg tindrande stjärnfager natten” – Frödingsällskapet gör en djupdykning i Västvärmland

I sin femtionde årsbok gör Gustaf Fröding-sällskapets en djupdykning i skaldens tid i Västvärmland. Det var hit Fröding tog tillflykten efter sina misslyckade studier i Uppsala och här vistades han innan diktardebuten med Guitarr och dragharmonika. Med sina texter om värmländska personer och miljöer skapade Fröding litteraturhistoria. Han kom också att påverka hur vi ser på Värmland än idag – både i och utanför landskapet.

”Någon borde skriva en bok om det märkvärdiga i att en av svensk litteraturs största skrivit så mycket om västra Värmland” tänkte Johan Andersson, en av redaktörerna för boken. ”Tanken slog mig till och med att om ingen annan gör det kanske jag borde göra det själv.”

Så blev det. Tillsammans med Fredrik Höglund har han skapat en bok som beskriver vad Gustaf Fröding gjorde mellan de misslyckade studierna i Uppsala och debuten som diktare. I boken ger även Kerstin Thompson ett personligt porträtt av Frödings bortglömda syster Mathilda och Urban Andersson berättar om Gustaf Frödings betydelse för Mangskog och Brunskog

Boken ”Över bygden låg tindrande stjärnfager natten” presenteras vid en Frödingkväll på Mangskogs hembygdsgård söndag 8 juli 18.00. I samband med boksläppet finns möjlighet för nya och gamla medlemmar välkomna att hämta ut sin årsbok.

Varmt välkomna!

 

För mer information, kontakta redaktörerna:

Fredrik Höglund, 076-13 99 088
Johan Andersson, 073-532 09 62

Författarna

Johan Andersson (född 1974) är tredje generationens Frödingkännare från Mangskog. Johan framträdde tidigt som recitatör, bland annat i samband med Frödingpromenaden i början av 1980-talet. Johan är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2015.

Urban Andersson (född 1948) är lärare och poet från Mangskog och uppvuxen med de lokala traditionerna kring Frödings tid i bygden. På sin tolvårsdag fick han läsa Mangskogsbornas hyllning till Gustaf Fröding vid det stora 100-årsfirandet 1960. Hyllningen var skriven av pappa Anders Andersson, Frödingmedaljör 1989. Urban är tidigare medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse.

Fredrik Höglund (född 1975) är recitatör och föreläsare med Gustaf Fröding som ständig följeslagare. Han är uppvuxen i Karlstad, men har sina rötter i Västvärmland. Fredrik är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2012.

Kerstin Thompson (född 1947) har som stadsguide otaliga gånger gestaltat Gustaf Frödings ofta bortglömda syster Mathilda. 2014 tilldelades hon Frödingmedaljen för sin förmåga att på ett initierat och medryckande sätt sprida kunskaper om Gustaf Frödings liv och diktning. Kerstin är medlem av Gustaf Fröding-sällskapets styrelse sedan 2015.

Minnesord över Dag Nordmark

Dag Nordmark, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och mottagare av Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj 2012, avled  den 5 juni 2018. I samband med begravningen 25 juni i Stillhetens kapell i Karlstad höll Gustaf Fröding-sällskapets hedersordförande Kjell Fredriksson följande tal till Dag Nordmarks minne.

”Fröding 500 meter” – denna reklamskylt uppsatt av Hotel Gustaf Fröding mötte Dag Nordmark, när han 1998 kom körande hit till Karlstad för att tillträda professuren i litteraturvetenskap. Dag har berättat att denna skylt kom att fungera som någon sorts avstamp för hans mycket omfattande forskning om Fröding under de närmaste femton åren.

Dag hade med sig från Umeå och från Tromsö ett starkt regionanknutet engagemang med en öppen blick för platsen där han verkade. I Umeå hade han gjort betydande forskningsinsatser i det lokala och regionala samhället.

Dag kom att engagera sig i Gustaf Fröding-sällskapet både som styrelseledamot under några år i början av 2000-talet, men framför allt som författare till fem uppsatser i sällskapets skriftserie. Dessutom svarade han för kommentarer till ett par årsböcker. Han var också ansvarig redaktör för en årsbok.

Dag gav 2010 ut ”Pajas, politiker och moralist. Om Gustaf Frödings tidningstexter 1885-1896” (Gidlunds förlag). Dag Nordmark var en av de främsta kännarna av den svenska pressens historia. Frödings journalistik blev för första gången i den boken föremål för ett ingående studium. Nordmark lyfte fram den slagfärdige polemikern, den infallsrike debattören och den hårdföre granskaren av orättvisorna i det oskarianska Sverige.

”Frödings förvandlingar. Historik om ett författarskap”, som publicerades som vår årsbok nr 48 år 2015, är enligt min mening det en av de viktigaste årsböcker som Gustaf Fröding-sällskapet gett ut under sin nära femtioåriga historia – ja, kanske den allra viktigaste. Boken ger en översikt över Frödingbildens förvandlingar i litteraturkritikens offentliga samtal och i den litteraturvetenskapliga forskningen, i minnesböcker, litterära gestaltningar, dans musik och bildkonst.. Den uppmärksammar hans plats i skolan och hans framgångar i populärkulturen. Den intresserar sig också för de jubileer som arrangerats till hans ära.

Dag Nordmark fick 2012 Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj.

Kjell Fredriksson

Hedra våra skalder på nationaldagen

Sedan 2008 har Fröding-sällskapet med flera hedrat de tre stora värmländska skalderna vid deras statyer i Karlstad på nationaldagen med diktprogram.

Följ med Kerstin Thompson, Tomas Sköld och Jakob Olsson. De börjar vid Frödingstatyn klockan 12.30, Ferlin klockan 13.00 och avslutning vid Selma Lagerlöf klockan 13.30.

Välkomna på årsmöte 2018!

Medlemmarna i Gustaf Fröding-sälskapet kallas till årsmöte på Residenstorget Konferens i landshövdingeresidenset i Karlstad den 12 mars 2018 klockan 17.00. Efter själva årsmötet bjuds vi på förtäring och underhållning. Redaktionen för sällskapets årsbok 2018 kåserar och bjuder på några smakprov ur boken.

Årsmötets dagordning:

  1. Årsmötet öppnas
  2. Fråga om årsmötet utlysts i laga ordning
  3. Val av mötesordförande och mötessekreterare
  4. Val av två protokolljusterare jämte ordföranden
  5. Godkännande av föredragningslistan
  6. Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse för 2017 och förslag till bokslut för 2017
  7. Revisionsberättelsen för 2017
  8. Verksamhetsberättelsen för 2017
  9. Fastställande av resultat- och balansräkning för verksamhetsåret 2017 och beslut om disposition av vinst/förlust
  10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för 2017
  11. Fastställande av verksamhetsplan och budget för 2019
  12. Fastställande av medlemsavgift för 2019
  13. Fastställande av antalet styrelseledamöter
  14. Val av ordförande (ett år t.o.m. årsmötet 2019)
  15. Val av styrelseledamöter (två år t.o.m. årsmötet 2020)
  16. Val av två revisorer jämte en ersättare t.o.m. årsmötet 2019
  17. Val av valberedning t.o.m. årsmötet 2019
  18. Information om aktiviteter 2018
  19. Övriga frågor
  20. Avslutning