Hedersmedaljen till Björn Bihl och Urban Andersson

Gustaf Fröding-sällskapet har beslutat att i år 2018 tilldela sällskapets hedersmedalj till två personer som starkt bidragit till att vårda och främja arvet efter nationalskalden Gustaf Fröding. De två är och Björn Bihl och Urban Andersson.

Gustaf Fröding-sällskapet hävdar att Björn Bihls forskning är av stor betydelse för förståelsen av Gustaf Frödings författarskap och tydliggör hans språkliga behärskning och stilistiska geni.

Urban Andersson tilldelas Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj för att han genom ett mångsidigt och mångårigt engagemang har förmedlat kunskap om skaldens liv och verk och med stolthet bidragit till att bevara minnet av den västvärmländske Gustaf Fröding.

Medaljerna kommer att överlämnas i samband med Frödingdagarna på Alsters herrgård 18-19 augusti.

Björn Bihl

Björn Bihl är docent och verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt Gustaf Fröding och Frödings förhållande till språket. Hans senaste bok om Frödings språk och diktning ”Med stänk av dialekt – Dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter ”, behandlar dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter.

Björn Bihl är dialektolog och är väldigt fascinerad av dialekt och talspråk och hur det blir till skrift. Det har skrivits och forskats mycket om Fröding som person, men hans språk – det som gör honom till den han är som diktare – har det inte forskats särskilt mycket om. Björn Bihl menar att detta är märkligt och undrar varför. Han funderade mycket kring vad det är som gör att Gustaf Fröding kunde gjuta sådant liv i språket. Vad är det som gör att man tar till sig materialet, lever sig in i det och blir så berörd att man känner doften av skogen, av marken och ser årstiderna framför sig fastän det inte är utskrivet? Att skriva på dialekt ger ofta must och märg till framställningen så att den blir levande och doftande konkret.

På 1890-talet uppfattades det inte som konstigt, utan närmast som kutym att skriva dikter på mål. Det som Fröding gör, tillsammans med bland andra Jeremias i Tröstlösa, är att skapa litteratur av det. Och han gör det på ett inkännande och försoningsfullt sätt, säger Björn Bihl. Gustaf Fröding värjer sig mot överhetsperspektivet och är mycket medveten om att han, även om han också talade dialekt, inte är densamme som drängen, bonden eller pigan i dikterna. Idag är det nästan utdött i Sverige att skriva på dialekt, medan det i Norge däremot fortfarande är mer levande. Och det är i områdena som gränsar mot Norge, till exempel Värmland och Jämtland, som det fortfarande finns kvar.

Urban Andersson

Urban Andersson är lärare och poet från Mangskog och uppvuxen med de lokala traditionerna kring Gustaf Frödings tid i bygden. På sin tolvårsdag fick han läsa Mangskogsbornas hyllning till Fröding vid det stora 100-årsfirandet 1960. Hyllningen var skriven av pappa Anders Andersson, Frödingmedaljör 1989.

Under hela sitt liv har den mångsidige Urban Andersson varit en viktig kraft för att hålla minnet av Gustaf Fröding levande i västra Värmland. Som recitatör och aktör har han medverkat i otaliga arrangemang, inte minst i uppsättningarna av faderns olika Frödingspel och Frödingpromenaden mellan Mangskog och Brunskog, som var en årlig tradition på 1970- och 80-talen.

Som hembygdskännare och författare har Urban Andersson i en rad böcker medverkat till att dokumentera de lokala traditionerna kring personer och platser som förekommer i Frödings värmländska diktning. Det senaste exemplet på detta är årets årsbok Över bygden låg tindrande stjärnfager natten, där han i ett kapitel beskriver vad Gustaf Fröding betytt för bygden.

Som folkmålsdiktare verkar Urban Andersson i Gustaf Frödings efterföljd och utnyttjar mangskogsmålet för både humor och allvar. Genom sitt samarbete med poetkollegan och översättaren Mike McArthur har Urban medverkat till att förmedla Fröding även till en internationell publik.

Välkomna till Frödingdagarna 2018!

Lördag 18 augusti

Stadsvandring i Karlstad

11.00 Stadsvandring i Gustaf Frödings fotspår med Tomas Sköld och Kerstin Thompson. Start vid Fredsmonumentet, Stora torget i Karlstad.

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Uppsluppen inledning med styrelsen i Gustaf Fröding-sällskapet

13.30 Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2018 utdelas.

14.15 Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedaljer 2018 utdelas.

15.00 KB-klubben från Stockholm musicerar i Frödings anda. Medverkande Annika Thörquist, Niklas Lind och Johan Sandborgh.

16.00 Fröding på främmande språk. Miriam Kaukosalo om Frödings avtryck utomlands. Bert Deivert tolkar Fröding musikaliskt på engelska. Urban Andersson – om översättare Mike McArthur.

17.00 Allsång i Frödingland.

18.00-cirka 21.00 Trivselkväll med sång och uppträdanden. Anmälan ditt deltagande till info@frodingsallskapet.se (anmälan är bindande).

Söndag 19 augusti

Bussresa i Alsterdalen

10.00-12.00 Bussresa i Frödings Alsterdal med Tomas Sköld och Birgitta Rosén.

Anmälan sker via e-post till info@frodingsallskapet.se

Program i magasinet på Alsters herrgård

13.00 Över bygden låg tindrande stjärnfager natten. Årsboken presenteras av Fredrik Höglund med flera.

13.45 En värmländsk litteraturhistoria. Universitetslektor Sofia Wijkmark, Karlstad.

14.30 Ismael möter Gustaf. Artisten och poeten Ismael Ataria blandar egna dikter med dikter av Fröding.

15.15 Hymner. Konstnären Maria Andersson om Frödings Tre trallande jäntor i Turkiet, kulturella utbyten och appropriering.

16.00-17.00 Sigvard Strömberg tolkar Fröding och Björn Sandborgh avslutar med musikaliska tolkningar av Fröding.

Lördag och söndag i magasinet på Alsters herrgård

Drop-in-workshop med serietecknaren och Frödingtolkaren Malin Biller. Skapa en serie eller ett konstverk av din favoritdikt.

Onsdag 22 augusti

Diktläsning på Skaldens födelsedag

12.00 Diktläsning vid Gustaf Fröding-statyn vid Stora torget i Karlstad.

Johan Andersson: Årsboken 2018 – En dröm som blev verklighet

Jag minns inte riktigt när jag blev intresserad av Gustaf Fröding. Alltså när jag själv blev det, på riktigt. För ända sen jag var liten nämndes hans namn av min familj och mina släktingar med en sån märklig kombination av självklarhet och vördnad att det inte riktigt gick att värja sig.

Så det tog mig ganska lång tid innan jag förstod det stora i att han faktiskt var väldigt intimt förknippad med både Mangskog och Brunskog och samtidigt känd i hela Sverige och till och med internationellt.

Jag ville gärna läsa mer om det, mer om hur hans kopplingar till hembygden såg ut. Men även om det fanns en del skrivet var det svårt att få någon samlad bild ur det perspektivet.

När jag blev äldre tyckte jag att det var en brist, att någon borde skriva en bok om det märkvärdiga i att en av svensk litteraturs största skrivit så mycket om västra Värmland. Tanken slog mig till och med att om ingen annan gör det kanske jag borde göra det själv. Men tiden går och man varken hinner eller har energi att göra allt man vill. Det förblev en dröm.

Och drömmar som aldrig besannats kan ju också vara vackra att få, som någon visst skrivit något om.

Men så träffade jag Fredrik Höglund som också är inbiten Frödingälskare med rötter i Västvärmland. Och när han fick reda på att jag var från Arvika och med rötter i Mangskog sa han nästan direkt att han hade en dröm om att det skulle skrivas en bok om Frödings tid där. Samma dröm.

Vi började drömma tillsammans.

Och även fundera på möjliga författare. Vi kom på några namn, men tanken hade nog legat där för länge hos oss båda för att vi helt skulle släppa iväg det från oss själva.

Så här är vi nu. Tillsammans hade vi energin. Och när vi fick med oss tyngd och expertis i form av Kerstin Thompson, Urban Andersson och även Göran Bryntesson och Anita Stjernlöf-Lund så var det helt plötsligt ingen dröm längre.

Den8/7 släpper vi boken vid en release i Mangskog.

Så nu finns den, boken som jag ville läsa. Jag förstår förstås att sannolikheten att den ska väcka samma intresse hos unga idag, som den hade gjort hos en yngre mig, är liten. Men OM det ändå i framtiden finns en liten Frödingnörd nånstans i västra Värmland som förundras på samma sätt som jag gjorde och undrar om det finns någon bok att läsa om det är svaret numera “ja”.

Det gör mig faktiskt barnsligt glad.

Johan Andersson