Min första kontakt med Ida Börjel var sommaren 2007. Expressen hade då bett 100 personer att lista de tre bästa dikterna på svenska språket. De röstande hade fått rangordna sina favoriter. Ettorna hade fått 5 poäng, tvåorna 3 och treorna 1 poäng.
Jag är alltid mycket intresserad av sådana listor, kanske lite barnsligt intresserad t.o.m. Men ibland kan ändå sådana listor säga en del om kanon. Den här omröstningen om tidernas bästa svenska dikt gav ett intressant resultat. Stagnelius fick med fyra dikter på tiobästalistan. Hans ”Vän i förödelsen stund” vann – om man får använda ett sånt ord – med 44 poäng. Ekelöf fick med tre dikter och hans ”Eufori” blev två med 34 poäng. Sedan blev Stiernhielms ”Herkules” trea med 23 poäng och Edith Södergran femma med ”Dagen svalnar”. Ann Jäderlund knep en delad tiondeplats med vem tror ni? Jo, Ida Börjel med dikten ”Skåneradio”, 11 poäng. En poäng mindre hade Erik Lindegrens ”Arioso”!
Enkäten kommenterades och då säger poeten och kritikern Lars Mikael Raatamaa så här:
”Alla dikterna, utom Stiernhielms, har betytt mycket för mig. Men ingen kommer i närheten av Ida Börjels ”Skåneradio”. Sveriges bästa dikt någonsin (tätt följd av Kajsa Sundins ”Soja”). Människan är en avgrund, men i ”Skåneradio” är inte poeten i centrum, dikten invaderas av De Andra, de i verkligheten föraktade”.
När jag skickade ut resultaten till Gustaf Fröding-sällskapets styrelse, skrev jag: ”Det var illa!!! För Gustaf m.fl. nittiotalister – men vem är Ida Börjel eg.?” Men så fortsatte jag. ”men folket röstar annorlunda, mycket annorlunda” och så presenterade jag resultatet av hur 439 av Expressens läsare röstat, när det gällde Sveriges populäraste poet. Här gick det bättre för Gustaf Fröding – han knep tredjeplatsen. Vann gjorde Nils Ferlin före Karin Boye. På platserna fyra till tio följde sen Dan Andersson, Gunnar Ekelöf, Stagnelius, Edith Södergran, Bellman, Gullberg och Tranströmer.
* * * *
Vem är då Ida Börjel? Född 1975 i Lund och nu bosatt i Malmö. Fil.kand. i bl.a. litteratur-vetenskap i Lund. Har gått skrivarlinjen på Skurups folkhögskola, som tydligen fungerat som en plantskola för unga svenska författare.
Ida Börjel har gett ut fyra diktsamlingar:
Sond 2004
Skåneradio 2006
Konsumentköplagen: juris lyrik 2008
Ma 2014
De tre första på förlaget OEI editör, Ma på Bonniers.
Hon har fått en hel rad litterära priser, innan hon nu får Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris.
Först Borås Tidnings debutantpris 2004
Katapultpriset (för debutanter) 2005
Mare Kandre-priset 2008
Kallebergsstipendiet 2009
Sveriges Radios lyrikpris 2010
Anna Sjöstedts resestipendium 2011
När Börjel fick Sveriges Radios lyrikpris 2010, var motiveringen ”för dess nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen, och hon använder sig av så olika saker som juridiska paragrafer och rasistiska närradiokanaler. Hennes dikter är både poetiska och roliga”.
Debutsamlingen Sond 2004 blev en stor kritikersuccé och den blev något så ovanligt som utsåld. För boken fick hon, som nämnts, två debutantpriser.
Det kan kanske vara av visst intresse att nämna de husgudar som nämndes i samband med Sond, nämligen Erik Beckman, Gertrude Stein och Willy Kyrklund.
Nästa diktsamling, Skåneradio, som innebar Idas stora genombrott , är en mycket konsekvent genomförd långdikt. Jag skulle vilja höra den uppläst med de olika grammofonskivorna spelade. Det skulle väl bli en performance som tog några timmar.
Efter ytterligare två år, 2010, kom så Konsumentköplagen: juris lyrik. Det är en synnerligen konsekvent genomförd diktsamling och antingen fascineras man eller också lägger man den ifrån sig. Jag tillhör dem som fascineras. Börjel vänder och vrider på juridiska begrepp i något som jag upplever som närmast en dramatisk text. Det är säljaren och köparen som är aktörerna i en dialog av lagtexter. Det talas ibland om att bl.a. tekniker, ekonomer och jurister behöver läsa litteratur, romaner och dikter för att bli bättre i sina yrken. Kanske skulle Börjels Konsumentköplagen: juris lyrik vara en sådan bildningstext för jurister! Börjel citerar Olaus Petris Domarregler i Sveriges Rikes lag:
Then gör emoot laghen som gör emoot lagsens mening, ändå han synes
göra såsom orden lydha j laghen.
På sex år hade nu Ida Börjel gett ut tre diktsamlingar. Det ska dröja sex år innan hennes nästa diktsamling kommer ut, våren 2014. Det finns säkert många orsaker. Ida fördjupar sin diktning under dessa år. Samtidigt byter hon förlag.
Diktsamlingen Ma är Idas stora genombrott. Så här ser Eva Ström, f.ö. 1996 själv Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpristagare, på den nya diktsamlingen:
Ma är författarens största satsning, hennes mest kompromisslösa verk och hon
spränger därmed gränserna för sin egen poesi och tar den till en helt ny nivå där
den verkligt betydande dikten finns, Det är vackert, det är drabbande, det är
oförglömligt.
Stora ord, men jag tror att framtiden ger Eva Ström rätt. Ma kommer att tillhöra de stora diktsamlingarna i modern svensk lyrik för lång tid framåt!
Vad betyder då dikttiteln ”Ma”? I förlagsreklamen sägs följande: ”Ma” är japanskans tecken för tomhet, glapp, ockuperat utrymme, rumslighet, ”Ma” kan också beteckna gudaväsen, tid, massa och minne, men även – en mor”.
Ma har tre intressanta motton, som ger oss en inkörsport till diktsamlingen. Det är ett citat av Birgitta Trotzigs Sjukdomen, ett citat ur den danska lyrikern Inger Christensens Alfabet och en text av den franske författaren Jacques Roubaud. Inger Christensen, i många år aktuell för nobelpriset, står tydligen Börjel nära.
Roubauds text, tagen från hans diktsamling Någonting svart, lyder så här:
Jag stod inför denna tystnad stum nästan som trä några har i likande situationer
trott att de kunde dechiffrera en rest av anden det var en tröst för dem eller en
fördubbling av fasan inte för mig.
Roubauds Någonting svart anses av många vara en av de stora dikterna om död och sorg i modern lyrik. Den publicerades 1986.
Stort intresse har kritikerna ägnat bokens formgivning. Boken är som huggen ur ett block. Ida Börjel står själv som formgivare tillsammans med Nina Ulmaja. Massor av beröm har östs över dem. Dels för textens placering, men också fräckheten att i stället för med guld färga bokblockets snitt med något som upplevs som blyerts. Nina Ulmaja har varit designansvarig på Albert Bonniers förlag sen ungefär tio år, men nu är hon plötsligt en verklig kändis. Det är hon som gjort Zlatan-frimärkena, ett bonus jobb sedan hon formgivit David Lagercrantz´ Zlatanbok.
Det är en grym, sargad värld med flyktingströmmar, miljöförstöring, olika former av maktmissbruk – ”diktjaget rör sig genom samtidshistorien som ett ständigt skuldtyngt samvete” säger Stefan Eklund, den kritiker som kanske följt Börjels författarskap längst.
I Ma har Börjel lämnat en tidigare konceptuell språkmaterialistisk lyrik, där undersökande språkanvändning, ibland med absurda inslag, ersätts av en mycket allvarlig dikt som kräver stort litterärt mod.
* * * *
Förra året kom en modern litteraturhistoria. De olika avsnitten avslutas med en kronologi. Avsnittet ”Den svenska poesin” inleds 1891 och avslutat 2012. Listan är intressant av flera skäl. De tre första årtalen är 1891, 1896 och 1897 – alla viktiga i Gustaf Frödings författarskap. Sedan dröjer det ända till 1916, då den svenska modernismen inleds med Pär Lagerkvists och Edith Södergrans debutsamlingar. Därefter följer alla de stora diktsamlingarna fram till 2012 och Sonnevis bok Utan namn. Under året 2008 kan man läsa följande: ”Id Börjel kommer med sin tredje diktsamling, Konsumentköplagen : juris lyrik”.
* * * *
Låt mig till sist göra en skämtsam kommentar, Sydsvenskan hade den 20 januari i år en tvåsidig artikel om hur man gallrar böcker på Lunds stadsbibliotek. Artikeln toppas med en fet rubrik: ”Ut med Wallander och Guillou – in med Börjel”!
* * * *
Gustaf Fröding-sällskapet tilldelar Ida Börjel sitt lyrikpris 2014 för en diktning som med stor poetisk kraft skildrar vår existens i en grym värld!!
Kjell Fredriksson