Ingegärd Sundell: Gustaf Fröding och jag i en skvallerdröm

Deltagarna på Frödingdagarna 2017 fick ta del av ett spontant framträdande av visartisten Ingegärd Sundell. Här berättar hon om sina tonsättningar av två av Frödings diktsviter.

Redan som liten blev jag kär i honom, men inte kunde jag som åttaåring ana att den förälskelsen skulle vara hela livet. Inte heller förstod jag då hela vidden av det livsöde dikten Ett gammalt bergtroll beskrev. Det var nämligen i den jag mötte honom första gången, den skald som jag sedan ständigt och återkommande fortsatt att möta, läsa och fördjupa mig i.

Än i dag står Gustaf Fröding främst på min rangordningslista över svenska diktare. Inte underligt då att jag som viskompositör lockats att tonsätta hans poesi. Men det tog tid innan jag vågade. Inte för att så många duktiga kompositörer gjort det tidigare, nej, det var mera rädslan att förstöra något som i sig är så musikaliskt att det inte behöver några andra toner. God lyrik har nästan aldrig skapats för att ge en tonsättare bärkraft eller för att låna glans åt en visartist – även om en och annan tycks tro det! Bra poesi kräver respekt och hänsyn. En melodi (som diktaren ju aldrig bett om) bör tillföra något. Åtminstone får den aldrig kännas tärande.

Nu dyker förstås en berättigad fråga upp: med all denna insikt, hur vågade jag ändå ge mig in i detta? Svaren är enkla. Frestelsen blev alltför stor. Jag kunde inte stå emot längre. Dessutom är jag inte rädd för utmaningar och vågar ta kritik, om den är konstruktiv.

Titeln på cd:n, EN SKVALLERDRÖM, kombinerar namnen på två diktsviter. En av dessa är En morgondröm. Mig veterligt har ingen tonsatt hela den diktsviten tidigare, vilket var en anledning till mitt val. Det främsta skälet är dock att jag tycker så mycket om den. Denna vackra beskrivning av kärlek har fascinerat mig ända sedan gymnasietiden. Min lärare i svenska som också älskade den, bad mig vid ett tillfälle att deklamera den för klassen. Först gav jag en sammanfattande beskrivning av Ariens land, innan jag därefter läste akt III och det mesta av akt IV. När några pojkar plötsligt fnissade till, talade jag rodnande om för min lärare att det fick räcka. Jag ville inte läsa mer. Han blev mycket besviken och försökte förgäves övertala mig att fortsätta. När jag gick tillbaka till min pulpet, kände jag mig nästan lika upprörd som första gången jag hörde berättas om åtalet mot Fröding.

Lyssna på ”Som en vind” ur ”En morgondröm”:

 

Den andra diktsviten som bidragit till cd-titeln är En skvallerhistoria. Den har som bekant ett helt annat anslag. En enda dikt har jag hört sjungas ur den. Å andra sidan hör man den gång på gång. Det är förstås Kafévisan jag tänker på, en sång som är helt ryckt ur sitt sammanhang. När jag första gången mötte visan i glada vänners lag, undrade jag över hur det gick för Fia Bergman och snusfabrikörn vid fru Anderssons hörn. Och vad hade hänt tidigare? Ingen visste, och ingen tycktes bekymra sig mer än jag. Nu finns mina toner till alla fem dikterna i sviten. Jo det stämmer, jag har också gett Kafévisan ny melodi, även om jag vet att det är Torgny Björks version som också i fortsättningen kommer att sjungas vid olika allsångsstunder.

Lyssna på ”Det förskräckliga levernet på kaféet”:

 

Två teman präglar hela urvalet i EN SKVALLERDRÖM: föreställningen om den rena kärleken samt häcklandet av människors hyckleri och fördomar.

Ytterligare fyra dikter av Fröding finns med. Jag har också smugit in tre helt egna skapelser i samma anda. De har hämtats från min cd HÄXBÅL, en visnovell om Saras strapatser och Vandas vedermödor.

Skvallerdröm

Efter mångårig tjänstgöring som lärare på olika stadier och journalist i olika medier, kan jag nu som pensionär helt ägna mig åt mina intressen att skriva, komponera och musicera.

Jag gav ut min första cd, visnovellen Häxbål, 1999. Ytterligare en cd, Om människor och andra djur, producerade jag år 2002. En skvallerdröm med mina tonsättningar av Frödings dikter kom 2011.

I december 2007 ederade jag barn- och ungdomsdeckaren Mr Nobody. I juni 2009 kom barn/ungdomsboken Nu befriar vi Elvis, sa sommarkatten Madonna baserad på ett manus till min (ännu ouppförda!) musikal, Absoluta Djur. En cd med berättelsens sånger bifogas både bok och manus.

På cd har jag också läst in min mors, Elly Hallgren, tre första böcker på mål från Österlen.

Med ovanstående i bagaget – och lite till – är jag ibland ute och sjunger och/eller föreläser.

Lite mer information finns på Wikipedia. På Soundcloud och Youtube, kan ni lyssna till en del sånger. Jag har dock inte hunnit lägga ut så många. Jag finns på Facebook, men har ingen hemsida än. Kontakta mig gärna via mail rutastrid@gmail.com eller tel 0701-480414.

Anne-Marie Urelid: Tankar efter Bokmässan 2017

Här följer ett inlägg av styrelseledamoten Anne-Marie Urelid, som mötte besökare i Frödingsällskapets monter under bokmässans alla dagar.

Visst blev årets bokmässa lite annorlunda än vanligt, med färre mässbesökare, färre utställare och en del oro kring hur det skulle bli under lördagen. Det var glesare i besökarleden under lördagen och kanske lite olustig stämning. Med facit i hand vet vi att allt gick bra och att de mörka krafterna inte tog över.

Men en hel del var också ”som vanligt” i Frödingmontern med diktläsning och samtal kring och om Gustaf. Det var många medlemmar, som passade på att hämta sina årsböcker; det var många som blev nya medlemmar (bl a flera ungdomar, vilket är extra glädjande) och det var många som passade på att önska en diktuppläsning. Att läsa Gustafs dikt tyst i sin ensamhet, att lyssna på en av alla fina tonsättningar eller att lyssna ”live” på en bokmässa – alla varianter har sin plats och det ena utesluter verkligen inte det andra. Det händer ofta att den upplästa dikten berör lyssnaren på olika sätt – det kan vara skratt och ibland även tårar (det sistnämnda i år vid uppläsning av En fattig munk från Skara och Vackert väder).

Vi hade som vanligt många intressanta möten och många intressanta samtal i montern. Björn Ranelid stannade till i montern och samtalade en lång stund. Han anser att de riktigt stora poeterna är Fröding, Ferlin och Dan Andersson. Anledningen till att han framhåller just dessa tre är främst det musikaliska. Sigrid Combüchen, årets Frödingmedaljör, besökte oss ett par gånger i montern och det uppskattar vi mycket. Dikten hon valde att lyssna till var ”Ett liv efter detta”. Naturligtvis deltog Frödingsällskapet även i år med programpunkter på scenen för de litterära sällskapen. På torsdagen inledde Tomas Sköld med att presentera Önskedikter, både årets årsbok ”Fröding Önskedikter” och Frödingmonterns ”live-performance” Önskedikten som sedan 20 år tillbaka innebär att mässbesökare får välja en dikt, som läses upp i montern.

Att Ingvar Karlsson och Björn Sandborgh på lördagen pratade om ”Sven-Ingvars i Frödingland” och tillsammans sjöng några av låtarna på skivan blev naturligtvis en höjdare! Uppskattat av de många åhörarna!

Och på söndagen pratade Fredrik Höglund om våra årsböcker och i synnerhet om årsböckers betydelse för litterära sällskap och för spridandet av kunskap om föremålet för sällskapet. Mycket intressant och viktigt inte bara för Frödingsällskapet.
Nästa år är vi tillbaka på Bokmässan – vi ser fram emot det!

Nu laddar vi för bokmässorna!

Hösten är bokmässesäsong för Gustaf Fröding-sällskapet. Imorgon torsdag inleds Bokmässan ”Bok och bibliotek” i Göteborg. I sällskapets monter möts nya och gamla medlemmar för att prata Fröding och läsa dikter. Om du är på mässan får du gärna göra som många andra medlemmar och passa på att hämta ut sin årsbok. Är du inte medlem? Då löser vi det på plats!

På ”De litterära sällskapens scen” (B10:79) deltar vi med tre programpunkter under mässan:

”Fröding. Önskedikter.”
Tomas Sköld, torsdag 13.30

”I Frödingland – Sven-Ingvars och Fröding”
Björn Sandborgh, Ingvar Karlsson, lördag 14.30

”Årsboken – en utmaning för litterära sällskap”
Fredrik Höglund, söndag 13.30

Karlstad nästa!

Efter Göteborg är dags för Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad 17-18 november. Även där går det bra att hämta ut sin årsbok i sällskapets monter.

Gustaf Fröding hyllades stort i Uppsala

Lördagens avtäckning av Bror Hjorths Gustaf Fröding-skulptur vid Wermlands nation i Uppsala blev som planerat en stor högtid. Invigningen förrättades av Värmlands läns landshövding Kenneth Johannson, biträdd av projektledaren Marcus Modh, inspektor Lars Burman och förste kuratorn Josefine Lindstedt.

Före avtäckningen av skulpturen hölls en högtidlig ceremoni med tal och sång vid Gustaf Frödings grav på Gamla kyrkogården. Där medverkade bland andra Björn Sandborgh och Barbro Järliden från Gustaf Fröding-sällskapet. Högtidstalet till Skalden hölls av förre inspektorn, professor Åke Frändberg, som citerade Svenska Akademiens hälsning vid 100-årsminnet av Gustaf Frödings födelse 1960: ”Hans dikt skall leva så länge svenskt språk lever och människor kämpar med sitt öde.” (talet kan läsas i sin helhet nedan).

Avtäckning av Bror Hjorths Gustaf Fröding-skulptur

Projektledaren Marcus Modh, inspektor Lars Burman, förste kurator Josefine Lindstedt och landshövdingeparet Kenneth och Viola Johansson

Museichefen Tomas Järliden och hedersledamoten Barbro Järliden

Två konstvetare med Frödinganknytning: Tomas Järliden, chef för konstmuseet Bror Hjorths hus i Uppsala och hedersledamoten i Gustaf Fröding-sällskapet Barbro Järliden, tidigare intendent vid Värmlands Museum

Högtidstal vid Gustaf Frödings grav 9 september 2017

Den 8 februari 1911 avled Gustaf Fröding, en av vårt lands allra främsta diktare och den kanske mest folkkäre, endast 50 år gammal i sitt hem, Villa Gröndal på Djurgården i Stockholm.

I katafalk fördes kistan i kortege genom Stockholms gator. Man uppskattade att 200.000 människor kantade gatorna.

Begravningsgudstjänsten ägde rum i Klara kyrka. Den förrättades av Nathan Söderblom, som tre år senare skulle bli Sveriges ärkebiskop och internationellt känd teolog. Kyrkan pryddes av mängder av blommor och kransar från bl.a. kungaparet, Uppsala och Lunds universitet och Svenska Akademien. Dikten ”Gustaf Frödings jordafärd”, skriven av Verner von Heidenstam och tonsatt av Hugo Alfvén, framfördes av uppsalakören Orphei Drängar. Därefter fördes Frödings stoft med tåg till Uppsala, där en annan av landets stora diktare, Erik Axel Karlfeldt, talade vid denna grav i skenet från facklor.

Nästan femtio år senare och idag nästan på dagen för 57 år sedan stod, liksom idag, en grupp människor framför Frödings grav. Det var den 22 augusti 1960 och man högtidlighöll 100-årsminnet av Frödings födelse. Jag var som ung student med i denna grupp. Lätta sommarskyar och en slösande sol satte sin prägel på högtiden.  Bortåt ett par hundra uppsalabor bevistade kransnedläggningen. Mitt starkaste minne från den dagen är när den legendariske professorn i semitiska språk, H.S. Nyberg, som representant för Svenska Akademien trädde fram och på sitt tunga dalmål yttrade några ord som etsade sig fast i den unga studentens minne och som han kommer ihåg utantill än idag. Nybergs knappa men djupt kärnfulla ord var: ”Svenska Akademien hyllar i djup vördnad minnet av Gustaf Fröding. Hans dikt skall leva så länge svenskt språk lever och människor kämpar med sitt öde”.

Värmlands nation i Uppsala visade 1911 sitt engagemang och hedrade sin hedersledamot genom en stor insamling, vilken möjliggjorde att nationen kunde åta sig ansvaret att vårda Frödings grav för all framtid. Frödings gravmonument ritades av skulptören Carl Eldh och kom på plats 1925. Även Frödings systrar, Cecilia och Hedda, ligger begravda här, vid sidan av sin bror. Under en lång tid var deras gravar utan gravstenar, men år 2010 gjordes gravstenar även för systrarna på bekostnad av Värmland nation.

Professor Åke Frändberg, inspektor vid Wermlands nation 1987–2004

 

Nya Frödingstatyn avtäcks i Uppsala 9 september

På lördag den 9 september kommer att Gustaf Fröding att uppmärksammas stort i Uppsala. I samband med evenemanget Kulturnatten avtäcks en ny Frödingskulptur av Bror Hjorth utanför Wermlands nation. Bror Hjorths skulptur av Gustaf Fröding, som tidigare bara utförts i gips, har nu gjutits för första gången. Vid avtäckningen medverkar Gustaf Fröding-sällskapets ordförande Björn Sandborgh och hedersledamoten Barbro Järliden.

Gustaf Fröding-sällskapet hör till finaniärerna bakom skulpturprojektet. Sällskapets bidrag har hämtats från överskottet från den insamling som en gång finansierade Frödingstatyn vid Storget i Karlstad, i korsningen Tingvallagatan-Västra Torggatan.

Wermlands nation i Uppsala har många band till vår nationalskald, som under sina studier var inskriven vid nationen nationen. Kort före sin bortgång utsångs han till hedersmedlem, en hedersbetygelse som Fröding satte mycket stort värde på. I samband med Gustaf Frödings bortgång utverkade hans förmyndare, advokaten Carl Lagerlöf, ett löfte om att nationen skulle vårda skaldens grav för all framtid.

Statyavtäckningen 16.00 är bara ett av Frödinginslagen under Kulturnatten. På programmet står även kransnedläggning på Frödings grav på Gamla kyrkogården, historisk cykeltur till Ulleråker och en rad aktiviteter i nationshuset.

Hela programmet kan läsas på Wermlands nations hemsida

Anders Bergman: Dolores di Colibrados

Här följer ett gästinlägg av gitarristen och kompositören Anders Bergman. Tillsammans med Klara Sköld och Karl Rudling utgör han sångruppen Linje 3, som kunde höras under Frödingdagarna 2017.

Dikten Dolores di Colibrados är spännande att umgås med. Den tillhör inte de vanligast reciterade och heller inte de mest lättillgängliga av Frödings alster. Icke desto mindre förmedlar den en gripande historia och skildrar ett utanförskap som är allmängiltigt, möjligt att identifiera sig med även utanför berättelsens egen konkreta situation. När jag snubblade över den väcktes snabbt mitt intresse för att försöka mig på en tonsättning.

I vissa av de kortare dikterna har jag tagit mig friheten att använda en av verserna som återkommande refräng, men ett sådant förfarande känns inte rimligt i den, som musikstycke betraktad, redan långa Dolores di Colibrados. Här har utmaningen snarast varit att avgöra vilka verser som kan undvaras utan att allt för viktiga detaljer går förlorade.

I den version som vi i sånggruppen Linje 3 för närvarande har på repertoaren har vi valt att inkludera verserna 1-5, 7, 9 samt 11. Att ha så många och långa verser med samma melodi är något endast Bob Dylan skulle komma undan med. En rapsodisk lösning, som Queens Bohemian Rhapsody eller Hasseåtages Rosens sång, skulle möjligen kunna förta upplevelsen av sammanhängande historia. Någon traditionell musikalisk indelning i vers och stick tycks inte heller ha stöd i diktens disposition. Således fick det bli två olika verser, ungefär som Torgny Björk gjort med Mordet i Vindfallsängen.

Som spansklärare har jag alltid känt en fascination för flamenco. Musik- och dansstilen uppstod ur den medeltida samexistensen mellan judisk, arabisk och romsk kultur i det sydspanska Andalusien. I beskrivningen av sin mors delvis exotiska främlingskap ger Fröding henne en metaforisk andalusisk härkomst. Hennes undergång gestaltas av den kristna reconquistan, återerövringen, som kulminerade i Granadas och borgen Alhambras fall 1492. Därtill beklagas det faktum att hon inte fick begravas i Córdobas moskékatedral, la Mezquita. Med denna jämförelse mellan Andalusien och Alsterdalen inbjuder Fröding till en tonsättning som andas svensk visa med krydda av flamenco – en stil som inte på något vis är utnött i svenskt musikliv och som dessutom ligger mig varmt om hjärtat.

Anders Bergman

Anders Stävarby: Hur jag hittade melodin till ”Vackert väder”

Här följer ett gästinlägg på Frödingbloggen av trubaduren och tonsättaren Anders Stävarby

Tänkte berätta om hur det gick till när jag hittade melodin till Vackert Väder som blev första spår på min senaste platta ”Fröding Bellman Andersson & Jag” samt hur det kom sig att musikvideon spelades in på Mårbacka.

Jag lekte med gitarren samtidigt som jag kikade i en diktsamling av Gustaf Fröding och fastnade för ”Vackert Väder”
testade till gitarren ”Klar låg himlen över viken, solen lyste hett….” på samma sätt som när jag skriver låtar med min egen text där melodin föds ur texten. ”Vackert Väder” är som alla dikter av Fröding mycket rytmisk men det gick inte att köra samma melodi i varje vers, det växte fram en helhet i alla fall.

Senare hörde jag Stig Torstensson läsa just ”Vackert Väder” med samma frasering som min sångmelodi hade. Då slog det mig att Frödings dikter har en inneboende melodi som det gäller att bli sams med. Att det enbart blev sång, gitarr och bas på ”Vackert Väder” beror på att jag vid mixningen inte tyckte att jag fick fram texten i den första inspelning som gjordes med hela bandet som spelar på albumet ”Fröding Bellman Andersson & Jag”.

Hela den plattan är inspelad i Stockholm i en liten lokal under några dagar i början av juni 2016 med en utmärkt bra ljudtekniker som också mixade skivan tillsammans med mig.  Skivan var nästan klar men ”Vackert Väder” som skulle vara min dörröppnare missade målet och blev intetsägande tyckte jag.

Så jag ringde Reymond Larsson som sitter i Göteborgsoperans orkester på kontrabas och är en av musikerna på plattan. Vi lärde känna varandra redan på musiklinjen i Karlstad 1973.  Som sagt jag ringde och frågade om jag fick komma ner till honom i Göteborg och göra en nyinspelning på ”Vackert Väder” med bara honom och mig själv.
Det skulle gå bra svarade han, varvid jag åkte till Karlstad och skaffade mig en ny Mac-dator, ett nytt ljudkort, dessutom med mina gamla kondensatormickar i bagaget for jag vidare ned till Göteborg.

I Reymonds vardagsrum spelade vi eller rättare sagt, jag spelade in ”Vackert Väder” som nu finns på min senaste skiva.

Får erkänna att när vi skulle börja hade jag glömt bort det jag snabbt hade fått lära mig om ljudkortet i affären och jag blev tvungen att ringa till försäljaren för att få nya instruktioner hur ljudkortet fungerade, sen gick allt av bara farten och resultat går att hitta bl.a. på Youtube eller tex Spotify eller på plattan som innehåller 15 spår och nästan en timmes musik.

I stort sett har skivan fått fint mottagande, på min hemsida går det att ta del av lovorden.

Det är inte svårt att spela in sig nu förtiden, det svåra tricket är att få musiken spelad i radio eller ännu svårare att få medverka i TV. Youtube är ett sätt att exponera sig, men det kan ju också bli platt om man inte har talang för att producera bilder.

Där kom Anders Berg in i min tanke och jag kontaktade honom för att presentera idén om en musikvideo. Anders Bergs produktioner håller hög TV-kvalitet och han har sin bas i Torsby, så det skulle väl inte bli omöjligt dyrt att få till det hela.

Jag fick idén om att ”Vackert Väder” skulle spelas in på Mårbacka inte minst för att jag själv bor i Sunne kommun. Utan också för att Fröding och Lagerlöf för alltid är förenade genom den värmländska berättarkonsten. Frödings livsöde är också ett slags ”Gösta Berling-gestalt” och miljön på Mårbacka är magnifik, och det kunde vara ett grepp att föra in Gustaf i Selmas atmosfär och inte alltid bara hamna på Alsters herrgård, vilket i sig hade varit toppen och bra det också för en musikvideo men det kan bli en annan gång eventuellt.  

Stort tack till Anders Berg som känsligt och närgånget filmade mitt framförande av Gustaf Frödings ”Vackert Väder” till min musik.

Med på skivan finns också förnämliga musiker;
Kjetil Skaslien dragspel, Oslo
Leif Karlborg tenorsaxofon, Stockholm
Reymond Larsson Rea kontrabas, Göteborg  

Anders Stävarby på Spotify

Gästblogg av Ted Bjurwill: Fröding, Strindberg, Martinson och Bjurwill

Här följer ett gästinlägg på Frödingbloggen av trubaduren och tonsättaren Ted Bjurwill.

Tonsättningar av: Fröding, Strindberg, Martinson, Bjurwill

Mitt namn är Ted Bjurwill. Jag är vissångare/trubadur, tonsättare och musiker.

Jag känner stor lust till att skriva både text och musik och även tonsätta dikter jag tycker om. Dessa framför jag gärna och i sammanhang som passar.

Under våren har jag tex. sjungit nyskrivna sånger från mitt senaste album ”Strindberg och jag, Ted”. De finns att lyssna till på Spotify. I juli under Lunds Visfestival fick jag mycket positiv kritik av Strindbergsångerna.

Nu kanske turen har kommit till ett Fröding-album? Jag har tidigare tonsatt hans dikt ”Gott öl” till en teateruppsättning 1993 med Teaterensemblen i Roma kloster. Och här vill jag dela med mig av den senaste: ”Gitarr och dragharmonika”. Jag tycker den blev fin. Texten har flera bottnar och är rolig att sjunga. Den kanske kan komma till nytta i något sammanhang.

Ted Bjurwill sjunger ”Gitarr och dragharmonika”:

 

I övrigt kan jag nämna att jag är medlem i YTF (Yrkestrubadurernas förening), finns representerad på Musikcentrum Öst och medlem i SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare). På Youtube ligger ett antal musikvideos av mig och på Spotify tre album i mitt namn.

Kontakt: tedbjurwill@hotmail.com

Ola Magnell och Sigrid Combüchen prisas av Gustaf Fröding-sällskapet

Nu har årets mottagare av Gustaf Fröding-sällskapets två utmärkelser utsetts. Frödingsällskapets lyrikpris går i år till låtskrivaren Ola Magnell och Frödingmedaljen tilldelas författaren Sigrid Combüchen. De två kommer att motta sina utmärkelser vid Frödingdagarna på Alsters herrgård 19-20 augusti.

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris har sedan 1990 delats till förtjänstfulla svenskspråkiga lyriker. Prissumman har de senaste åren legat på 25 000 kronor. Bland tidigare pristagare märks Britt G. Hallqvist, Tomas Tranströmer, Emil Jensen och Jila Mossaed.
Gustaf Fröding-sällskapet vill genom sitt val av lyrikpristagare år 2017 rikta uppmärksamheten mot en av Sveriges bästa låtskrivare. Under en snart femtioårig karriär har Ola Magnell visat att han är en av våra stora ordkonstnärer, en poet med en stor bredd avseende de lyriska motiven, känsloregistret och den språkliga förnyelsen.

Frödingmedaljen utdelas för att uppmärksamma personer som på olika sätt verkat i Gustaf Fröding-sällskapets anda. Mottagarna har genom åren varit författare, musiker, folkbildare och andra som spridit kunskap om Gustaf Frödings liv och diktning.

Sigrid Combüchen har genom sin bok ”Den umbärliga” riktat uppmärksamhet på och givit ny belysning åt Ida Bäckmann, en av de viktiga personerna i skalden Gustaf Frödings liv. Sigrid Combüchen har med smittande entusiasm närmat sig ämnet och med kvinnohistorikerns och källkritikerns attityd hittat en spännande och mångfacetterad personlighet bakom skvallrets och ryktenas ridåer.

 

Frågor om utmärkelserna besvaras av Gustaf Fröding-sällskapets ordförande Björn Sandborgh, på telefon 070-608 65 14

Programmet för Frödingdagarna 2017

Mer om Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris

Mer om Frödingmedaljen

Frödingpromenaden har återuppstått i Mangskog

Under många år var Frödingpromenaden en årlig sommartradition i Magnskog och Brunskog. Uppåt tusen personer kunde samlas för att gå grusvägen genom det landskap som är beskrivet i så många av Frödings dikter. Från Magnskogs kyrka, i vars prästgård Fröding var en ofta sedd gäst, förbi vägskälet där det var dans bort ivägen, längs sjöstranden där säv, säv susar. I Brunskog fortsatte promenaden förbi skaldens andra hem i bygden, systern Matildas gård Slorudsborg, ner till Värmeln och kyrkan, som fortfarande står som en bondbrud, grann och ny.

Efter att ha legat i träda i ett antal år uppstod den sommar 2016, fast i en något förändrad skepnad. Nystarten blev lyckad och lockade över ett hundra personer. Det är i denna skepnad vi möter den även detta år.

Promenaden, som nu håller sig inom Magnskogs gränser, startar 15.00 vid Åstenäs gamla skola, går till klassiska Frödingplatser i socknen går till hembygdsgården och efter vägen bjuds det på poetiska överraskningar.

På hembygdsgården bjuds det på kaffe. 18.00 kåserar Lars-Olov Björkqvist om konstnären Alfred Ekstam. Efter programmet sker återtransport med buss till utgångspunkten i Åstenäs.

Bakom den återuppståndna promenaden står Magnskogs hembygdsförening och Kulturföreningen B.O.M.M., där Marja i Myrom är en drivande kraft.

”Det är så här kultur ska vara”, säger Marja. ”Frödings dikter är skrivna här och då är det här de ska upplevas!”

Mer information finns på hembygdsföreningens hemsida.