Minnesutställning över bokälskarna Eva och Kjell Fredriksson

Under 2021 förlorade Värmland två stora kulturpersonligheter, Gustaf Fröding-sällskapets hedersordförande Kjell Fredriksson och hans hustru Eva Fredriksson. Makarna var inte bara otroligt engagerade medlemmar i en lång rad kulturföreningar. De var också kollegor på Karlstads stadsbibliotek under många år.

Fredagen 25 februari 14.00 kommer Stadsbiblioteket i Karlstad att i Värmlandsrummet öppna en liten minnesutställning över sina kollegor –  ”Kjell och Eva Fredriksson – två bokälskare i kulturens och kommunens tjänst”. Utställningen pågår under hela mars månad.

Kjell Kvarnevik till minne: En av våra stora Frödingtolkare har tystnat

Kjell Kvarnevik i ljuskostym vid diktläsningen på Gustaf Frödings födelsedag 22 augusti 2013

En av våra stora Frödingtolkare har tystnat. Kjell Kvarneviks intresse för Gustaf Fröding väcktes i unga år och utvecklades under studietiden i Uppsala till en livslång kärlek. Vi har många starka minnen av Kjells tolkningar av skaldens verk som han förde vidare genom sång, skådespeleri och tonsättning.

När Värmlandsteatern 2007 satte upp Gottfried Grafströms pjäs ”Sjung vackert om kärlek” på Alsters herrgård, var Kjell Kvarnevik en etablerad Frödingtolkare sedan många år och det naturliga valet för huvudrollen som Gustaf Fröding. Kjell var mästerlig i rollen som den sjuke skalden och tilldelades också Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj detta år. Uppsättningen blev en succé som kom att upprepas flera gånger de kommande åren.

Från 2008 tog Kjell plats i Gustaf Fröding-sällskapets styrelse. Han blev genast en viktig del i vår utåtriktade verksamhet, som sångare och berättare. Iklädd ljus rock och linnekostym, gestaltade han skalden och mötte publiken på Frödingdagarna, Bokmässan i Göteborg och vid framträdanden runt om i Värmland till stor uppskattning. Ofta fanns paradnumret ”Når ja fridd te Anna Lek” och Kjells egna tonsättningar av ”Nypenrosa” och ”Mä sjôl” med på programmet.

Efter att ha drabbats av sjukdom fick Kjell dra ner på arbetstakten och lämnade styrelsen 2015. Sina sista framträdanden inför publik gjorde han tillsammans med sonen Klas på Frödingdagarna 2017 och som uppläsare vid den traditionella statyvandringen i Karlstad på nationaldagen 2018. Kjell Kvarnevik avled 17 december 2021.

Gustaf Fröding-sällskapet har mist en värdefull profil och förvaltare av Frödings kulturarv och vi i styrelsen har förlorat en god vän och fin kamrat. Vi minns Kjell för hans många fina tolkningar av Gustaf Frödings liv och verk, men framför allt för hans varma personlighet.

Gustaf Fröding-sällskapets styrelse

Björn Sandborgh, ordförande
Fredrik Höglund, vice ordförande

Gunnel Eklunds Frödingvisor tillgängliga på nytt

Gustaf Frödings lyrik lockar ständigt kompositörer och musiker till nya tonsättningar och inspelningar. Nu börjar även äldre inspelningar bli digitalt tillgängliga. Det senaste tillskottet är Gunnel Eklunds EP-skiva ”Fyra visor av Fröding” från 1963, som blivit återutgiven tack vare Lasse Zackrisson och skivbolaget Vax Records.

Frödingmelodier har alltid haft en självklar plats på Gunnel Eklunds repertoar och 1985 tilldelades hon Frödingmedaljen för sina insatser.  De fyra melodierna på albumet är ett mycket personligt urval för ”Näktergalen från Svanskog”; En liten låt om våren, Titania, Skogsrån, samt Och där är dungen där göken gol i tonsättningar av Ivar Widéen och Eyvind Alnæs. Det är trolskt, värmländskt och som skriver för Eklunds sopran. För pianoackompanjemanget på skivan stod Jan Eyron.

Skivan kan bland annat höras på strömningstjänsten Spotify

Peter Lenken om sin nya Frödingroman ”Se drömmaren!”

Det har kommit en ny Fröding-bok. Peter Lenken – som tidigare skrivit en initierad och varm dokumentärroman om Racken-konstnärerna – har inbjudits att presentera sin nya bok här på Gustaf Fröding-sällskapets hemsida.

Jag har umgåtts med Gustaf Fröding en längre tid. Resultatet har blivit en roman: Se drömmaren! Möjligen är det ett litterärt självmordsuppdrag; många har sin bild av Fröding etablerad sedan länge. Jag kan bara säga att detta är min. Som författare kan man inte påverka läsarnas omdömen – annat än att skriva så bra man kan. Vilket ett bevingade latinska citat illustrerar: ”Alltefter läsarens läggning har böckerna sina öden”.

Det finns många bilder av Gustaf Fröding, kanske för att han är så sammansatt och därför tacksam för projektioner – men samtidigt svårfångad. Just denna kluvenhet går igen i hans karaktär, liksom i hans grubbel över dikotomier som ont och gott.

Romanen kretsar kring Frödings fyra livsstrider, där det tudelade också finns.

Alkoholen: Han kunde ligga och supa sig medvetslös men hade också långa perioder där han drack mjölk.

Kärleken: Han sökte det rena men vistades i det lägsta.

Sinnessjukdomen: Mitt i galenskapen hade han en besynnerlig förmåga att se sig själv utifrån.

Diktandet: Både romantiker och naturalist, både glada strofer med mycken humor men även dikter fångade djupt i det mörkaste själsliga.

En drömmare men också en vaken observatör av människan.

Peter Lenken

Äntligen dags för Värmlands bokfestival

Värmlands bokfestival i Karlstad har länge varit en av årets höjdpunkter för Gustaf Fröding-sällskapet. Efter ett digitalt mellanår 2020 på grund av pandemin, är det äntligen dags att återigen få träffa Frödingvänner och andra litteraturälskare på Nöjesfabriken. I vår monter finns sällskapets styrelse på plats under hela mässan för att prata Fröding med gamla och blivande medlemmar.

I montern finns det som vanligt möjlighet för medlemmar att hämta ut årsboken ”Er vän Gustaf Fröding – 10 röster om Fröding”. Efter bokmässan kommer årsboken att skickas med post till alla som ännu inte har fått den, men varje sparat porto är ett välkommet bidrag till föreningen.

På lördagen 11.00 gästar Miriam Kaukosalo och Malin Biller ”Värmlandsscenen” för att berätta om årsboken. Miriam och Malin har varit redaktörer för årsboken, men är också två av bokens tio författarröster.

Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad
19-20 november 2021
Fredag 9.00-18.00
Lördag 10.00-17.00

Se hela programmet på Värmlands bokfestivals webbplats

Ännu en höst utan bokmässan

Även 2021 blev ett år utan bokmässa för Gustaf Fröding-sällskapet. Bokmässan i Göteborg är annars en av årets höjdpunkter för Gustaf Fröding-sällskapet. Sedan över 20 år har vi haft vår monter i det kvarter på mässan, som vi delar med de övriga litterära sällskapen. På de litterära sällskapens scen brukar vi presentera årets årsbok och bjuda på någon programpunkt som anknyter till årets tema på mässan. I Frödingmontern brukar vi träffa nya och gamla Frödingvänner och samtala om skaldens liv och diktning.

1997 började vi ställa vår viktigaste fråga till mässbesökarna: ”Vilken är din favoritdikt av Gustaf Fröding?” Den som har ett svar får sin önskedikt uppläst. Vår mässgeneral Tomas Sköld har hållit räkningen på önskedikterna och kan meddela att vi till och med bokmässan 2019 hade läst 226 dikter sammanlagt 4897 gånger. 2020 fick vi istället ta emot önskningar och läsa dikter över nätet och detsamma gäller 2021.

Mötet i mässmontern leder ofta till att besökaren reflekterar över sin relation till Gustaf Fröding och vill bidra till att vidmakthålla intresset för hans diktning. Varje år får vi ett femtiotal nya medlemmar på mässan.

I år går vi tyvärr miste om dessa möten för andra året i rad. När man inte deltar på plats på mässan är det svårt att locka in folk i montern, men det går fortfarande utmärkt att både bli medlem och få sin önskedikt uppläst!

Vill du bli medlem? Swisha!

Att bli medlem i Gustaf Fröding-sällskapet är väldigt enkelt! Swisha 1235841499 och mejla dina kontaktuppgifter till info@frodingsallskapet.se, så är det klart!

Vill du höra din önskedikt?

Mejla oss på info@frodingsallskapet.se, eller skriv till oss på Facebook eller Twitter, så får du en personlig uppläsning av din önskedikt! De önskade dikterna publiceras på Frödingsällskapets Youtubekanal.

Frödingdagarna 2021 – tre program från Alsters Herrgård

Inte heller detta år har vi haft möjlighet att samla Frödingvänner från hela landet till en fullsatt salong under Frödingdagarna. Årets Frödingdagar fick därför bli helt digitala, men vi ville ändå bjuda på något av känslan från ett vanligt år. Därför fick Frödingdagarna 2021 bli tre längre filmade inslag från teatermagasinet på Alsters Herrgård, med programpunkter som vi känner igen från våra vanliga firanden.

Frödingmedaljen och Frödings attraktionskraft

Temat i det första programmet är ”Frödings attraktionskraft”. I avsnittet framträder trubaduren Anders Stävarby och skådespelaren Leif Persson. Gustaf Fröding-sällskapets ordförande Björn Sandborgh och kulturassistenten Miriam Kaukosalo samtalar om hur Alsters Herrgård har lockat publik till utomhusupplevelser under pandemiåret 2021. Som programmets höjdpunkt delas Frödingmedaljen ut till kompositören och arrangören Urban Dahlberg, som befäst Gustaf Frödings position i Körsverige genom sitt verk ”Syskonkärlek”.

Årsboken 2021 – ”Er vän Gustaf Fröding”

I andra programmet från Frödingdagarna 2021 samtalar Johan Andersson med två av författarna till Gustaf Fröding-sällskapets årsbok 2021 – ”Er vän Gustaf Fröding” – My Bodin och Malin Biller. I avsnittet får vi stifta bekantskap med övriga texter och författarna som medverkar i årsboken.

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2020 och 2021

I det tredje och avslutande programmet från Frödingdagarna 2021 får vi möta mottagarna av Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2020 och 2021 – Eva Runefelt och Malte Persson. Talen till pristagarna hölls av Anne-Marie Urelid och Gunilla Otto.

Tyvärr ingen diktläsning vid Frödingstatyn i år

Gustaf Fröding-sällskapets förhoppning var i det längsta att traditionen med diktläsning vid Frödingstatyn i Karlstad skulle kunna återupptas efter pandemiuppehållet 2020, men tyvärr har vi måste ställa in programmet även detta år.

Beslutet fattades med mycket kort varsel och Gustaf Fröding-sällskapets styrelse ber om ursäkt till de medlemmar som inte har nåtts av informationen i tid!

Frödingmedaljen till kompositören Urban Dahlberg

Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj tilldelas i år kompositören och musikförläggaren Urban Dahlberg, för hans insatser för att befästa nationalskalden Gustaf Frödings position i den svenska körrepertoaren.

Urban Dahlbergs stora körverk ”Syskonkärlek” utspelar sig på Cecilia Frödings dödsdag, då hon återser sin tidigare bortgångne bror i himlen. I ”Syskonkärlek” blandas tonsatta dikter med recitation och ett biografisk samtal mellan syskonen. Körverket publicerades 2018 och framfördes bland annat på Frödingdagarna på Alsters herrgård 2019.

2021 har syskonkärlek släppts på skiva med Gustaf Sjökvists kammarkör och syskonen Carina Ekman och Leif Persson som recitatörer. Albumet finns även tillgänglig på strömningstjänsten Spotify.

Hör ”Syskonkärlek” på Spotify

Urban Dahlberg kommer att dekoreras med medaljen i samband med firandet av Frödingdagarna på Alsters herrgård den 21 augusti, ett evenemang som i år 2021 kommer att ske digitalt.

Lyrikpriset till Eva Runefelt och Malte Persson

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris för åren 2020 och 2021 tilldelas författarna Eva Runefelt och Malte Persson. Eva Runefelt tilldelas priset för en uthållig poetisk gärning präglad av precision och koncentration på det sköra varandet i världen. Malte Persson tilldelas priset för en poesi präglad av en respektlös lek med lyrikens former och ett tankedjup av stort allvar.
Prissumman uppgår till 25 000 kronor och priset utdelas i samband med Frödingdagarna på Alster i samband med firandet av skaldens födelsedag den 22 augusti.
Om pristagarna:

Eva Runefelt

Författarlexikonet Alex berättar att Eva Runefelt är uppväxt i Täby utanför Stockholm. Hon har bedrivit universitetsstudier i bland annat filosofi vid Stockholms universitet. Utöver att ha arbetat som vårdbiträde, hemsamarit och studiecirkelledare har hon varit medarbetare i Bonniers Litterära Magasin, där hon hade en egen krönika. Hon är även verksam som konstkritiker. Efter att ha varit bosatt i Munkfors, Värmland, bor Eva Runefelt numera i Stockholm.
Eva Runefelt debuterade 1975 med romanen ”I svackan”, som skildrar en ung kvinnas mognadsprocess. 1994 publicerade hon den lovordade novellsamlingen ”Hejdad tid”. Runefelt har emellertid främst gjort sig känd som modernistisk lyriker. Den första samlingen kom, liksom debutromanen, 1975 och bar titeln ”En kommande tid av livet”. Denna följdes av ”Åldriga och barnsliga trakter” (1978), ”Augusti” (1981), ”Ur mörkret” (1983) och ”Längs ett oavslutat ögonblick” (1986).
Efter ett 11-årigt lyrikuppehåll återkom hon 1997 med ”Mjuka mörkret”, en diktsamling präglad av tankar om döden. Samlingen är indelad i fyra avdelningar som rör sig från liv till död och tillbaka till liv igen. I ”Mjuka mörkret” framträder döden inte som någonting på andra sidan en gräns, utan något som hela tiden finns kring och med oss. Boken mottogs av en entusiastisk kritikerkår och Eva Runefelt hyllades som en av våra mest betydande poeter.
”I djuret” (2001) knyter an till Runefelts tidigare diktsamlingar, men handlar inte om döden så mycket som ögonblicket och förnimmelsen. Diktsamlingen är förvisso vemodig, men kretsar framförallt kring den närvaro som levandet, trots allt, erbjuder.
Diktsamlingen ”I ett förskingrat nu” (2007) rör sig över tid och rum. Poeten samtalar med Horatius, Van Gogh och Strindberg, bland andra. Genom att tänka sig in i andra varelser och ting och låta deras minnen vistas i och passera genom sig, vill poeten skingra nuet.
I Eva Runefelts dikter finns inte fasta gränser, inte heller någon linjär, kronologisk tid. Därmed inte sagt att hon bryter sönder språket på ett dadaistiskt eller konkretistiskt sätt. Hon har realistiska ambitioner, mystifierar aldrig, tar nästan alltid sin utgångspunkt i en identifierbar miljö: ett rum, en gata eller allra helst naturen. En öppen, orädd, icke aggressiv inställning till mångfald och föränderlighet är typisk för hennes poesi. Färger spelar stor roll i dikterna och bilderna flödar. Med egna syntaktiska regler vänder hon ut och in på meningsbyggnad och beskriver på så sätt nya orsakssammanhang.

Malte Persson

Malte Persson är född och uppvuxen i Göteborg, men numera bosatt i Berlin. Han har skrivit litteraturkritik i Göteborgs-Posten och i Expressen och publicerat essäer och skönlitterära texter i en mängd tidskrifter. Persson har också verkat som översättare och exempelvis översatt verk av Francis Ponge, Thomas Kling och Rainer Maria Rilke.
Malte Persson debuterade 2002 med ”Livet på den här planeten”, en volym som fått beteckningen roman men som sätter sig över alla romankonstens konventioner. Här finns vare sig intrig, romankaraktärer eller miljöbeskrivningar, bara Malte själv och ett sanslöst ordfyrverkeri. ”Om det funnes en litterär tävling om största möjliga mängd ord, idéer och tankar på minsta möjliga sidantal skulle Malte Persson definitiv kvala in”, skrev Eva Johansson i Svenska Dagbladet (2002-08-23). Bäst skulle kanske denna roman – eller möjligen prosadikt – kunna beskrivas som en bitvis ironisk, bitvis melankolisk tidsbild där Persson gett sig i kast med att försöka skildra olika sidor av ett allmänt sönderfall.
Diktsamlingen ”Apolloprojektet” (2004) kan även den ses som ett postmodernistiskt språkexperiment. Även här leks det friskt med ord och bokstäver och associationsrikedomen är påtaglig. Persson ger dikterna olika form: vissa är utformade som e-postmeddelanden och andra som prosalyrik eller klassiska dikter. Själva titeln syftar på det Apolloprojekt som amerikanarna ägnade sig åt under åren 1961-72 och där ett av de främsta målen var att landsätta en människa på månen. I diktsamlingen är det Persson som reser till månen och dikterna handlar om ensamhet, barndomen och så då rymden och månen.
”Edelcrantz förbindelser” (2008) är en historisk roman om Abraham Niclas Edelcrantz. Kortromanen ”Om Ofissim” (2016) är en biografi över en filosofiskt lagd poet och uppfinnare i sekelskiftets Paris.
Diktsamlingen ”Till dikten” (2018) säger sig vara en diktbok tillägnad poesin. Utgångspunkten är pessimistisk. Varför ska man skriva och läsa poesi när det är så mirakulöst få som bryr sig om den? Dikterna handlar om just dikten och många av dess svårigheter, men är också ett motvilligt försvarstal till den.
”Boken är ett metapoetiskt äventyr, proppfullt av mer eller mindre synliga blinkningar till poesihistorien. Men framför allt är den en humoristisk uppgörelse med poesins prekära plats i vår tid”, skriver Magnus Bremer i en anmälan i Dagens Nyheter (2018-03-16).
Om den senaste boken ”Undergången” 2021 frågar Lars Hermansson på SR P1:s Kulturnytt att om det finns en skillnad mellan en rimsmed och en poet? En versifikatör och en ordkonstnär? Eftersom de förminskande glosorna existerar, antar jag att skillnaden i alla fall kan finnas. Att orden hjälper, eller förleder oss, att se den.
Den allmänna föreställningen är förstås att rimsmeden och versifikatören inte lyckas loda de existentiella djupen på samma sätt som en riktig poet. Men om man inte tror att det finns några djup att loda? Att poesi ytterst är en skrivbordskonstruktion.