Bokmässan 2015 är igång!

Bokmässan ”Bok och bibliotek” i Göteborg är en av Gustaf Fröding-sällskapets stora högtider på året. I sällskapets monter möts nya och gamla medlemmar. ”Önskedikten” har blivit ett stående inslag på mässan. Idag på mässans första dag har 95 dikter önskats av monterbesökare. Såhär ser topplistan ut:

1. Strövtåg i hembygden

2. Det satt tre käringer i en backe

3. Ett gammalt bergtroll

Om du är på mässan får du gärna göra som många andra medlemmar och passa på att hämta ut sin årsbok. Är du inte medlem? Då löser vi det på plats!

Lyckad årsfest på Alsters herrgård

Det blev en riktigt lyckad och uppslupen årsfest till Frödings minne fredagen den 21a augusti på Alsters herrgård. De närvarande fick uppleva början på en ny tradition. Pristagarna Erik Bergqvist och Eva M Tapper var på gått humör och fick sina utmärkelser, krönta med tal av Olle Österling respektive Anders Hjérten.

Vid årsmötet avtackades också Gotfried Grafström (i styrelsen sedan 70-talet), Anita Forsnäsgård och den ”ständiga sekreteraren” Maj-Lis Falck. Gottfried Grafström blev också utnämnd till hedersledamot av sällskapet och höll ett fängslande tal om sin stora insats för Fröding, pjäsen ”Sjung vacker om kärlek” som också varit hans egen största höjdpunkt i karriären så här långt.

Vi middagen i Alster herrgårds restaurangdel upplevdes ett gemyt av hög klass och där serverades Alstergös och ett program i sedvanlig ordning av dikter och sånger som kanske var extra underhållande och lustfyllda just den här gången, utspelande sig en våning skaldens födelseplats. Särskilt kan nämnas Olle Österlings dråpliga upplevelser av Frödingmelodier i Turkiet och Barbro Järlidens fina recitation av Selma Lagerlöfs minnesord av skalden 20 år efter dennes död.

Läs talet till lyrikpristagaren Erik Bergqvist: Anders Hjértens tal till pristagaren 2015

Se intervjuer med pristagare och nya i styrelsen:

Frödingdagarna 2015

Som vanligt fyller Gustaf Fröding år den 22 augusti och som vanligt firas detta med med olika evenemang i Karlstad under det närmast liggande veckoslutet.

I år infaller födelsedagen på lördagen och programmet som lovar stor variation genomförs i huvudsak på Alsters Herrgård men den traditionella diktläsningen vid statyn vid torget och stadsvandringen ingår också liksom bussutfärd i Alsterdalen.

På fredagskvällen hålls årsmöte med utdelning av lyrikpris och förtjänstmedalj. Lördagen och söndagen innehåller program med diskussioner och möten mellan litterära personligheter och Frödingprofiler. Ett antal musikinslag är givna, bland annat födelsedagskonsert med sångkören Manhem, men också en del möten med den yngre generationen.

Det förstärkta samarbetet mellan Frödingsällskapet och Alster Herrgård ger en hel del nytt för i år. Frödingsquiz – lättsam frågesport på temat Gustaf Fröding och en utställning av seriekonstnären Malin Biller är några exempel.

Här är hela programmet:

Fredagen den 21 augusti

18.00 Årsmöte med medalj- och prisutdelning, Alsters herrgård, Karlstad
19.30 Supé med blandade poetiska och musikaliska inslag, Alsters herrgård, Karlstad (särskild inbjudan har gått ut till medlemmarna)

Lördagen den 22 augusti

12.00 Diktläsning vid Frödingstatyn vid Stora torget, Karlstad
13.00 Stadsvandring i Gustaf Frödings fotspår med Kjell Fredriksson och Tomas Sköld. Start vid Fredsgudinnan på Stora torget

Program i magasinet på Alsters herrgård
Gustaf Fröding i Serieform – en utställning av Malin Biller
14.00 Programstart med Frödingquiz – lättsam frågesport på temat Fröding
15.00 Födelsedagskonsert med Sångföreningen Manhem
16.00 Dialog och dialekt – ett samtal om och exempel från den folkliga diktningen: Torleif Styffe med flera
17.00 Programavslutning i ord och ton med Gustaf Fröding-sällskapets ordförande Björn Sandborgh

Söndagen den 23 augusti

10.00-12.00 Bussresa i Frödings Alsterdal – Reseledare Maj-Lis Falk (föranmälan)

Program i magasinet på Alsters herrgård
Gustaf Fröding i Serieform – en utställning av Malin Biller
13.00 Årets Frödingprofiler årsboksförfattare, pristagare och medaljör presenteras
14.00 Frödingquiz – lättsam frågesport på temat Fröding
15.00 Johan Sandborgh och Klas Kvarnevik: Ett Fröding-program i ord och ton
16.00 Gustaf Fröding den outslitlige – ett intelligent och uppsluppet samtal mellan hedersordföranden Kjell Fredriksson och hedersledamoten Barbro Järliden

Eva-Mi Tapper får årets hedersmedalj

Eva-Mi Tapper bor i Deje och arbetar som dramalärare i Forshaga och Hammarö vid sidan av olika föreställningar med den fria teatergruppen Lustens Dans & Teater. I höstas hade hon tillsammans med musikern Jenny Ros premiär på en föreställning om Gustaf Fröding, ”Strunt är strunt” och den fortsätter nu runt om i Värmland i år.

Under kulturveckan i Sunne uppträdde hon tillsammans med Solveig Ternström och Carina Ekman i Solveigs Värmlandssalong, där de bland annat dramatiserade ”Jäntanes frierfal” å det häftigaste. Salongen kan komma att bli en följetong i bygdegårdar och folkets hus runt om i länet.

Gustaf Fröding har i Eva-Mi Tapper funnit en lyhörd, känslig och uttrycksfull och ibland aningen busig gestaltare av hans texter – och Gustaf Fröding-sällskapet anser henne vara en mycket värdig mottagare av sällskapets hedersmedalj.

Frödings förvandlingar – årets årsbok

Gustaf Fröding-sällskapet släpper i dagarna sin årsbok nummer 47. I den långa raden av lödiga volymer kommer årets bok, Frödings förvandlingar – historien om ett författarskap, att inta en topplats. Professor Dag Nordmark belyser i sin bok hur bilden av Gustaf Fröding och hans författarskap förändrats över tid.

Gustaf Fröding är med självklar status en av den svenska litteraturens mest kända, folkkära och omskrivna författare. Hans verk har spridits i stora upplagor, och har under de senaste åren nått en miljonpublik, inte minst tack vare musikgruppen Mando Diao insatser.

Inom den litteraturvetenskapliga forskningen, i den offentliga debatten, i skolan och i populärkulturen har Gustaf Fröding fått stort utrymme, men den Fröding som framträder eller betonas ser lite olika ut under olika tider. Först blev Gustaf Fröding känd som en sorglustig visdiktare med senare har han kommit att beskrivas som en dekadent moralisk provokatör, som en grubblare och profet, en filosof och samhällskritiker eller som en potentiell nationalskald och en banbrytare för den poetiska modernismen.

Dag Nordmark är professor emeritus vid Karlstads universitet. Han har ägnat stor forskarmöda åt Gustaf Frödings författarskap och tidigare bland annat skrivit boken Pajas, politiker och moralist – om Gustaf Frödings tidningstexter (2010).

Boken är utgiven i samarbete mellan Gustaf Fröding-sällskapet och Bild, text och form förlag och volymen är formgiven av Anita Stjernlöf-Lund. Gustaf Fröding-sällskapets hedersordförande Kjell Fredriksson har skrivit ett introducerande förord.
—–
Ytterligare upplysningar om boken lämnas av prof. Dag Nordmark via telefon 070-536 08 88

Tal till Lina Ekdahl, lyrikpristagare 2010

Du har nu som vår lyrikpristagare fått den obligatoriska frågan av journalisterna om Ditt förhållande till Gustaf Fröding. Du har svarat att Du första gången läste hans dikter i 11-12-årsåldern och att han kanske har påverkat Dig mer än vad Du tidigare trott och så pekar Du på vissa stilgrepp som att ni båda använder upprepningarna, dialektinslagen i texterna och glädjen att hitta på nya ord.

Jag ställer en kanske tuffare fråga: skulle Gustaf Fröding ha uppskattat vad Du skriver? Jag har förvisso inget mandat att svara på Gustafs vägnar, men jag tror att han skulle gillat mycket av det Du skriver. Jag tänker då kanske mest på hur Du förenar djupaste existentiella allvar: hur ska jag leva mitt liv i en värld som ser ut som den gör med en befriande humor. Detta som Du kallar spänningen mellan den lilla och den stora världen. Han skulle säkert också uppskattat den rörelse som finns i Dina texter med ibland mycket tvära kast.

Om jag får tala enbart för mig själv så är Du en av dessa författare som genom att läsa texterna själv lägger till en extra kvalitet, jag vill nästan säga dimension (typ Göran Tunström – inga jämförelser i övrigt). Du värjer Dig emot etiketten ”estradpoet” – kanske med rätta, för alla sådana etiketter skymmer så mycket av verkligheten. Men Dina texter blir så mycket starkare, när Du själv läser dem och när uppläsningen åtföljs av musik. Det handlar både om rytmkänsla och en personlig timbre i rösten. Att lyssna till cd:n Dikter och musik från 2002 är en oförglömlig upplevelse – den cd:n är en av modern svensk lyriks verkliga toppnummer. Det märks att Du varit professionell uppläsare nu i drygt 25 år. Det märks i Din poesi att Du också är dramatiker.

Så en personlig reflexion: Är det en nackdel att vara poet och bo i Göteborg? Är det i Stockholm man ska bo? Du är kanske lite för okänd för många där i den stora sta´n i öster. Men om jag inte minns fel, så var Du sommarpratare för en tio år sedan. Jag tyckte det var en intressant poäng att i antologin Det bästa som kan hända. 70 poeter om livet är det bara två poeter av de sjuttio , som är representerade med fler än två dikter, nämligen Tomas Tranströmer och Lina Ekdahl som har tre dikter vardera.

Vår motivering för att ge Dig Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2010 lyder:

I Lina Ekdahls dikter finns samhällskritik, ironi, humor
och värme. Hon är en suverän tolkare av sina egna texter,
något som man kan höra på hennes cd Dikter och musik.

Kjell Fredriksson

Erik Bergqvist får Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris om 25 000 kronor tilldelas i år 2015 poeten Erik Bergqvist. Erik Bergqvist är född och uppvuxen i Karlstad. Han har sedan debuten gett ut fem diktsamlingar och ett par essäböcker, bland annat en om Tomas Tranströmers dikning. Han är verksam som kritiker och kulturskribent, främst i Svenska Dagbladet.
Hans senaste diktsamling ”Inte är vind” (2015) har fått ett mycket positivt mottagande. Priset kommer att delas ut under Gustaf Fröding-sällskapets årsmöte den 21 augusti (i samband med Frödingdagarna).

Motivering
Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris går 2015 till lyrikern, essäisten och kritikern Erik Bergqvist. Erik Bergqvists poesi är lågmält modernistisk och skrivs i dialog med både samtiden och den klassiska världslitteraturen. I förtätade bilder gestaltas en vision av tillvarons existentiella grundvillkor.

Frödingsällskapet sörjer Benkt Eriksson och Germund Michanek

Gustaf Fröding-sällskapet har under våren förlorat två stora profiler, de bägge hedesledamöterna Benkt Eriksson och Germund Michanek. Barbro Järliden, även hon hedersledamot i sällskapet, har tecknat två fina porträtt av dem.

Benkt Eriksson, ”K-märkte Benkt”, föddes 1922 i Taserud som son till Herman Eriksson och hans fru Lilly född Grafström. Hans farfar var ornamentbildhuggaren Ola Eriksson, bror till bildhuggaren Christian Eriksson och Elis i Taserud, urtypen för Värmlandsoriginalet. Benkt var medlem av Frödingsällskapet från starten och dess kassör under många år. 1994 utnämndes Benkt Eriksson till hedersledamot.

Germund Michanek föddes 1926 i Örnsköldsvik, som son till läroverksadjunkten Torsten Michanek och hans fru Brita f. Sjöholm. Docenten Germund Michanek, var en av vår tids stora litteraturforskare och hade en särskild insikt i Gustaf Frödings liv och dikt. Han disputerade 1962 på Gustaf Frödings diktsvit En morgondröm. Till Frödingsällskapets skriftserie bidrog Michanek med en rad viktiga böcker, bland annat de kommenterade utgåvorna av Frödings brevväxling. Germund Michanek utsågs 1986 till hedersledamot .

Läs Gustaf Fröding-sällskapets minnesord över Benkt Eriksson och Germund Michanek, författade av Barbro Järliden:

Benkt Eriksson till minne

Germund Michanek till minne

Samtal om Fröding på Uppsala stadsbibliotek

17 mars bjuder Uppsala stadsbibliotek in till ett samtal om Gustaf Fröding. På scenen finns en kvartett Frödingkännare – Malin Biller, Sven Wollter, Björn Sandborgh och Tomas Sköld. I centrum för samtalet står Malin Billers bok ”I varje droppe är en ädelsten”, som Sven Wollter har skrivit förordet till. Björn Sandborgh och Tomas Sköld är ordförande respektive vice ordförande i Gustaf Fröding-sällskapet.

Tid och plats:
Stadsbiblioteket i Uppsala, tisdag 17 mars 18.00
Fri entré, biljett bokas/hämtas i receptionen, stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, telefon 018-727 17 00

Fredrik Höglund: Gustaf Frödings jordafärd

Historien om hur det underbara körstycket ”Gustaf Frödings jordafärd” kom till är nästan lika fantastisk som själva verket. När Verner von Heidenstam nåddes av budet om skaldebrodern Frödings bortgång telegraferade han dikten till Hugo Alfvén i Uppsala med en kort uppmaning om att tonsätta den inför vännens begravning.

Det hela var ett vansinnesuppdrag. Alfvén fick dikten i sin hand den 10 februari och begravningen skulle vara i Stockholm redan två dagar senare. På den tiden skulle han inte bara skriva musiken, utan även repetera in den med Orphei drängar, för att sedan framföra uruppföra den när ett helt folk, representerat av kungahus, politiker och kulturelit, tog farväl av sin mest uppburne nationalskald.

Det är lätt att förstå Alfvéns tvekan. Men han lät sig övertalas av koristen Harald Adelsohn och tog en promenad för att samla tankarna. Under promenaden hörde han klockorna, som inspirerade honom till delar av melodin.

Hemkommen satte han sig att skriva. I sina memoarer berättar han: ”Där satt jag nu med ett tomt notblad, som skimrade för min upphetsade fantasi; men oron för den knappa tiden hade givit vika för en ljus förtröstan, ty sången låg ju i det närmaste redan färdig i huvudet. Det var endast att låta pennan löpa.”

Under tiden som Alfvén komponerade, skrev Adelsohn korrespondenskort till sångarna i OD och kallade dem till extra repetition under lördagen. Repetitionerna gick bra och på söndagen kunde man sätta sig på tåget till Stockholm och begravningen i Klara kyrka.

”Gustaf Frödings jordafärd” blev det storslagna farväl till nationalskalden som Heidenstam hade tänkt sig. Om Hugo Alfvén fick tonsätta i raketfart, så tog nog Verner von Heidenstam riktig god tid på sig att skriva dikten. Tanken på värdigt och försonande farväl av skaldebrodern hade nog föresvävat Heidenstam i många år.

Fröding togs hårt av Heidenstams svek i samband med tryckfrihetsmålet om ”En morgondröm”, men förlät honom fort. Vänskapen återupprättades, men Heidenstam förlät nog aldrig sig själv för sveket mot sin vän.

Bort gå de,
stumma skrida de
en efter en till skuggornas värld.
Klockorna dåna. Tungt slå de,
mullra och kvida de,
sjunga sin sång till de dödas färd.

Milslångt borta jag sitter.
Ändå hör jag klockornas slag.
Hela vårt land i vinterns glitter
höra de klockor, som ringa i dag.
Sommar var du och blommande vår,
sävens sus bland sjöarnas stränder.
Sov, vår sångare, sov på din bår,
lyft på tusendes händer!

Vitt blev ditt hår. Långt blev ditt skägg.
Solen sken in på bibelns ord,
där du satt vid din vägg
som Job på sin hög av aska och jord.
Förunderligt stort är ett människoöde.
Dröm och saga och skummande flöde,
vågor och lågor och stormars kör,
men hon själv är det sköraste rör.

Dö, dö, det är rösten hon hör,
när hon skapar och frågar och spanar.
Allt fåfängligt,
allting jordiskt dör, dör,
men hon själv blir det verk, som hon danar.

Skald, stig genom nattens dörr
kungarak till skuggornas skara!
Oförgängligt
strängaspelet, ditt silverklara,
ljuder ännu för oss som förr.