Kerstin Thompson får årets Frödingmedalj

Årets Frödingmedalj tilldelas Kerstin Thompson, välkänd Karlstad-profil genom sina många stadsvandringar och bussguidningar.

Tillsammans med Ricky Andreis initierade och skrev hon manus till de populära ”Dramatiserade Frödingvandringarna”. I Matildas (Gustaf Frödings syster) gestalt ledde hon tillsammans med skådespelare från Värmlandsteatern vandringarna såväl i Karlstad och som ute på Alster. Premiären skedde under jubileumsåret 2010 och sedan fortsatte man i ytterligare tre år.

Under de här vandringarna har Gustaf Fröding självklart varit huvudpersonen. Men även när Kerstin Thompson är ute och guidar i andra sammanhang, som till exempel konstvisningar, stadsvandringar eller bussturer genom Värmland, ser hon alltid till att ge skalden utrymme i sina berättelser.

– Jag fick en bok med Gustaf Frödings dikter i konfirmationspresent. Sedan dess har jag sett skalden som min själsfrände i livets alla skeden, säger hon.

Motiveringen till Gustaf Fröding-sällskapets val av Kerstin Thompson till medaljör år 2014:

Kerstin Thompson får årets Frödingmedalj för sin förmåga att på ett initierat och medryckande sätt sprida kunskaper om Gustaf Frödings liv och diktning.

Pressvisning av årsboken 2014

Ivarjedroppearenadelsten_0Frödingdagarna 2014 inleds redan på tisdag med en pressvisning av Frödingsällskapets årsbok 2014 – Malin Billers seriebok ”I varje droppe är en ädelsten”. Med årsboken vill Gustaf Fröding-sällskapet locka nya läsare att upptäcka Frödings författarskap.
– Serieboken är ett sätt att nå ut till nya målgrupper till exempel barn och unga. Vi tror på att serieformen ger en extra dimension som stimulerar fantasin och förståelsen av Frödings dikter, säger Björn Sandborgh, ordförande i Gustaf Fröding-sällskapet.
Det är ingen nyhet att Gustaf Fröding-sällskapets ger ut en ny årsbok. Sällskapet har funnits över 40 år och har därmed gett ut många årsböcker. Det som är unikt med årets bok är att Frödings dikter tolkas i serieform. Det är en del i Gustaf Fröding-sällskapets medvetna arbete att hitta nya infallsvinklar till Frödings författarskap och visa att Frödings dikter är angelägna för läsare även i vår tid. Serieformen är ett sätt att låta författarskFrödings dikter serieteckningarapet utveckla sig genom ett nytt uttryckssätt.
Hjälp för ovana diktläsare
– Vi vill presentera Fröding för nya målgrupper med I varje droppe är en ädelsten, men våra medlemmar kommer också att hitta nya nyanser i sin läsupplevelse. En förhoppning är också att boken blir en tillgång i undervisningen i landets skolor. Det kan bli ett bra sätt att närma sig diktläsning på för många elever, säger Björn Sandborgh.
Det är serietecknaren Malin Biller som har gestaltat Gustaf Frödings ord och gjort I varje droppe är en ädelsten.
– Det är en dröm jag har haft jättelänge, att få göra en hel bok med hans dikter! Och nå ut till en publik som kanske inte vet så mycket om honom, förklarar Malin Biller.
Boken ges ut av Kolik Förlag med förord av skådespelaren Sven Wollter, tidigare mottagare av Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj.

Pressen inbjuds till pressvisning av boken I varje droppe är en ädelsten med Malin Biller och Gustaf Fröding-sällskapet
Plats: Alsters herrgård, Karlstad
Tid: Tisdagen den 19 augusti, kl.10.00-11.00

Kontaktperson: Anita Forsnäsgård, styrelsemedlem i Gustaf Fröding-sällskapet, telefon 0732-504049.

Fredrik Höglund: Fredrek på Ransätt

Vi närmar oss midsommartid och F.A. Dahlgrens folklustspel Värmlänningarne repeteras för fullt på ett par platser i Värmland. Dikten ”Fredrek på Ransätt” i samlingen ”Räggler å paschaser” visar hur högt Gustaf Fröding värderade Värmlänningarnas skapare F. A. Dahlgren:

Den låta Ransätts-Fredrek sang
ho hadde allt si ega klang,
når utta ok å utta tvang,
där tall å gran tog vinn i fang,
sôm geta lätt ho sprang.

På logera ho flög ikring
mä hôpp å tramp i sväng å spring,
dä va e fart, dä va ett sving,
e takt, sôm hällers ingenting
på hele jolas ring.

Kring stôgera ho flög sôm bi,
för ho va lätt sôm di,
e fin bevingat melodi
mä sol å sôrr å hônnung i
å dôft tå sômmerti.

Ho gjord en gôtt sôm sômmern gär,
å hele Varmlann helt’a kär
sôm skogen sjôl når sômmern klär
hôr skogsbacksäng mä blômst å bär
å sol å vackert vär.

Att kalla Dahlgren för en förebild för Fröding är nog för mycket sagt, men han var en föregångare i att dikta på dialekt. Pjäsen ”Värmlänningarna” hade hunnit bli en klassiker redan på Frödings tid, men hörde inte till hans favoriter. Själva handlingen med kärlekshistorien mellan Erik och Anna tycker han är gammalmodig och i ”gammal romantisk operastil”. Det är väl inte så konstigt – både poesi och teater hade utvecklats mycket från Dahlgrens 1840-tal till Frödings 90-tal.

Men det är framför allt karaktärerna som Fröding är obekväm med – Erik är för själlös, Anna för lik Hamlets älskade Ofelia och patron och hans barn är för konstlat gudalika. Fröding har stora krav på äkthet och den ende som egentligen får godkänt är Stor-Sven. ”Det är en visst lugn och hedersam tvärsäkerhet över honom; han är icke så ädel som hans ädle son Erik, men han är ej heller någon egentligen dålig människa” konstaterar Fröding.

Vad var det då hos Dahlgren som Fröding satte så högt? Det var hans samling av ”Viser på varmlanske tongmåle”. Av dem är det egentligen bara majstångsklassikern ”Jänta å ja” som har överlevt till eftervärlden, men på Frödings tid sjöngs många av visorna utantill. Den nu bortglömda ”Å bremsen han for te Permess en gang” var förmodligen en av de första sångerna den blivande nationalskalden hörde, sjungen av hans amma Kajsa, eller familjens barnpiga Lotten.

Tomas Sköld: Kort slutrapport

Under dagarna läste vi otroliga 473 önskade dikter/paschaser och det var 99 olika stycken. Av dessa var 8 aldrig lästa förut.
Det innebär 3226 lästa dikter/paschaser totalt. Vi har läst 196 olika genom åren. Varje år åker jag till mässan i tron att nu kan vi väl inte få någon önskan som vi aldrig har läst. Jag har fel varje gång. Intresset för Gustaf är både djupt och brett.

Delad etta i år med 33 läsningar var blev Strövtåg och I Ungdomen. Totalt toppar dock fortfarande Ett Gammalt Bergtroll.

Kolla under fliken Bokmässa senare i veckan Då kommer jag att ha lagt den samlade statistiken samt lite gobitar från olika möten.
Och bara så ni vet: Vi har bokat montern för nästa år.

Tomas Sköld: Över 100 dikter i dag också

I dag är vi för tredje gången i historien över 100 dikter närmare bestämt 104 stycken. Sedan starten i torsdags är vi nu uppe i 396 st! Ulf Tiborn och sällskapets ordförande Björn Sandborgh var flitiga läsare för första gången. Imponerande insats av båda. Björn som åkte från Karlstad på morgonen och dessutom hade program i Värmlandsmontern. Di gamle, Barbro, Maj Lis och jag bidrog också förstås. Barbro hann dessutom med att ha sitt program om årsboken Gustaf Fröding den tidlöse på de litterära sällskapens scen. Alla sittplatser var upptagna. I toppstriden har I Ungdomen och Strövtåg ryckt ifrån men det är som det ska vara, en stor spridning på önskningarna. Vi har på tre dagar läst 82 olika stycken.
Härliga möten med unga, med lärare som vill ha tips hur väcka intresset och många gamla bekanta som kommer år efter år. Sten, 80, är en av dem, som vi mött nästan varje år vi hållit på. Årsboken väcker stort intresse och vi kan ju göra reklam för nästa års. Då kommer Malin Billers seriealbum med 80 av Gustafs dikter som seriestrippar. Det finns ett försmak i årets bok, men Malin har vid sina besök i montern visat exempel från den kommande boken. Jag säger bara: Den som väntar på något gott…
I morgon bör det bli lugnare. Det brukar söndagarna vara och dessutom är vi inte lika många som läser. Men vi får se.

Tomas Sköld: 3000:e dikten läst!

I dag blev det nytt dagsrekord igen. Vi läste 156 stycken. Den 3000:e nåddes med råge. Det blev Vargsång önskad av den unge värmlänningen Christian Umeland. Samma gäng som i går nu förstärkt med Maj Lis Falck. Allan och Kjell K spurtade inför hemresan, Allan så till den grad att han läste tre dikter under lunchen på begäran. Det är samma dikter i toppen men Dumt folk har sällats sig till toppen. Vi läste hela fyra aldrig tidigare lästa. Studentkårens dotter, som märkligt nog aldrig lästs förut, Farväl (efter Byron), Sigurd Jorsalafar och Förola till Räggler å Paschaser Boka numra 1. Nu har Kjell och Allan åkt hem. Tack för en sagolik insats. Vi hade många härliga möten med unga och äldre. Flera gånger ledde dikten till tårar hos åhöraren. Minnen väcks och många fina samtal blir det.
I dag hade vi också vårt första scenprogram på sällskapens scen. Barbro och jag gav en kortversion av vårt program Orienten i Frödings diktning. I morgon kommer Björn o Anna Sandborgh.

Tomas Sköld: Rapport första dagen på mässan

Vilken dag! Vi läste 135 dikter ett ofattbart rekord. Vi, det var Allan Salmi, Kjell Kvarnevik, Barbro Järliden och jag. Barbro hann också presentera årsboken Gustaf Fröding den tidlöse i Värmlandsmontern. Anders Hjertén var hypereffektiv inkastare. Ibland lästes 4 dikter samtidigt. I toppen är det hårt mellan Bergtrollet (9 läsningar ) I Ungdomen Nypenrosa och Strövtåg alla med 8. Även Lelle Karl Johan, En ghasel, Tre kärnger ligger högt. Men jag fick också läsa en dikt för första gången Apelles i Abdera. Så nu har vi läst 189 olika 2888 gånger. Redan i morgon kan vi uppnå 3000 och senast på lördag. Vi säljer för fullt av Gustafs lyrik, av Infruset och vår egen CD. Många medlemmar hämtar årsboken och några nya har vi också fått. Och i morgon är det en ny dag.

Tomas Sköld: Nu börjar bokmässan!

I kväll den 25 tjuvstartar vi bokmässan på Tuve bibliotek. Frödingkvartetten med Björn de Verdier visar att Gustaf och jazz hör i hop . Lena Molander och Ingela Jendman Haedde ger axplock ur programmet Tre kärnger i en backe. Själv ska jag berätta om vilka dikter jag inte läste för kungaparet och varför. Samtidigt som detta sker bygger de flitiga Barbro, Anders, Birgitta och Anders vår monter. I morgon startar vi Önskedikten direkt klockan 0900. Inte bara Barbro Järliden och jag kommer att läsa. Kjell Kvarnevik och Allan Salmi förstärker och till helgen kommer Björn Sandborgh. Den stora frågan är kommer vi att läsa den 3000:e dikten? Det är inte troligt. Vi har ju läst 2753 hittills och har något år läst nästan 250, men det brukar vara 200. En annan stor fråga: vilken tidigare icke läst dikt kommer att höras för första gången? Även om vi läst 188 olika finns det mer än hälften kvar. Jag hoppas kunna återkomma i detta forum under mässan.

Fredrik Höglund: Nakenbad vid Brunskogs kyrka?

Någonstans hade jag läst att Fröding inte tänkte sig de retsamma fröknarna i ”Vackert väder” fullt så oskuldsfulla som vi uppfattar dem idag. Snarare tvärt om. Men var hade jag läst det? Ikväll hittade jag svaret i min egen bokhylla.

Vi som idag läser dikten ”Vackert väder” ur Frödings debutsamling ”Gitarr och dragharmonika”, ser nog ungefär samma tavla för vårt inre. Lite olika detaljerad bara, beroende på hur väl vi känner landskapet. Först det underbara naturmåleriet, sedan de retsamma flickorna i båten.

Min personliga bild av ”Vackert väder” är ett collage. Först utsikten man möts av från 61:an mellan Karlstad och Arvika, just när man har kommit över krönet för att ta sats ner mot korsningen vid bensinmacken i Vikene. På andra sidan sjön står hon fortfarande. Brunskogs kyrka, grann som en bondbrud.

Och så utsikten från motsatta stranden, från Skutboudden. Holmar som simmar som vikingaskepp i Värmelns vatten.

Sist båten, med kyrkan i bakgrunden. Men solen steker inte hett över scenen, det är kvällssol. Och i båten sitter inga fnissiga flickor i vita hattar, utan Sven-Ingvars orkester. Långhåriga och med stora polisonger i den vitmålade ekan, för det är omslaget till LP-n ”I Frödingland” som har smugit sig in i min bild.

Hur din bild ser ut vet jag ju inte, men jag tror som sagt inte att den skiljer sig särskilt mycket från min, mer än i detaljer.

Sekelskiftesläsaren däremot, lär ha tillgång till helt andra bilder, som gått förlorade för oss idag. I Knut Warmlands bok ”Den sorgsne skrattarn” hittade jag ikväll det där textstället som jag letat efter så länge. Han citerar Ingvar Holm, litteraturvetare, professor och på 80-talet domare i Kvitt eller dubbelt:

”I fotoateljéerna i slutet av 1800-talet fanns två fonder för porträttmontage, det ena var en båt på studions golv där flickor placerades införda sjömanskrage och mössa. Arrangemanget betecknade ett stadium i erövringen av naturen men också associationen: ensam ombord med lystna karlar. Det andra var ännu mera skabröst, en målad fond av flickor som badade i viken, nakna så när som på punktvis oskärpa i bilden. Istället för ansikten fanns utskurna hål där fotokunderna skulle placera sina ansikten. Fnittriga väninnor beställde foto av sig själva – ’flickor som bada’ och ’flickor i en båt’. [—] Är det flickor som i viken bada / eller är det / flickor i en båt? Alla som läste detta när dikten var ny fick här en känsla av att åka slänggunga. Efter all poetisk verklighet rutschade man in i det mondäna, välbekanta fotoarrangemanget av flickor i mäns uniformer och flickor i viken i lånad nakenhet. [—] Men det är länge sen. De gamla fotofrivoliteterna har lämnat dagens associationer. – Detta skedde redan när seklet var ungt. Därmed upphörde Vackert väder att vara precis den dikt som den var från början.”

Förlusten är väl inte enorm för oss som inte har alla nycklarna till dikten. Den är fortfarande en av de stora i svensk poesi. Men just därför vore det så roligt att få se de där kulisserna!

Vad var det för en bild som dök upp i Frödings huvud strax innan ekan med de tio vita frökenhattarna fram upp bakom vassen?

Och kan det rent av vara så att verklighetens Alice, Frödings förälskelse Hildegard Alstermark, besökte fotografen tillsammans med sina systrar?

Vackert väder

Klar låg himlen över viken,
solen stekte hett,
och vid Haga ringde Hagas
gälla vällingklocka ett.
Brunnskogs kyrka stod och lyste
som en bondbrud, grann och ny.
Över björkarne vid Berga
som ett hattflor på en herrgårdsfröken
svävade en sky

Och som jättelika nämndemän,
samlade till häradsting,
stodo skuldra emot skuldra
mörka höjder runt omkring,
och som högtidsklädda långskepp
summo Värmelns holmar fram,
över stäven susa granar,
alar susa över toften,
tallar över akterstam

Gamle Hurra stod på branten
vid sin stugudörr,
kanske i hans gamla hjärta
lyste solen, lyste livet
litet varmare än förr.
Gamle Hurra, gamle Hurra,
kanske tänkte han som jag:
det är ändå skönt att leva
— vilken strålande, orimligt
obeskrivligt vacker dag!

Men vad är det, hör, det fnissar
bortom holmarne vid näset,
vad är det för sällsam låt?
Är det flickor som i viken bada
eller är det
flickor i en båt?
Tio vita frökenhattar
stucko plötsligt fram ur vassen,
just där sundet vidgar sig,
tio skadeglada halsar
skrattade åt mig

Jag blev verkligen förargad
över denna skrattsurpris
men jag rodde ändå ditåt,
mitt i skocken satt ju själva,
själva självaste Alice.
Och jag reste mig i båten
och jag tog ett tag åt mössan,
ett förläget tag,
och jag rodnade och sade:
det är utmärkt vackert väder,
vacker väderlek i dag!

”Mycket sant och mycket snillrikt,
bravo, bravo, bravo, bra,
högst poetiskt, sant och snillrikt,
högst poetiskt, hahaha,”
skreko alla flickorna,
och de öste vatten på mig
och Alice var obarmhärtig,
hennes hjärta var som is,
och jag snubblade i båten
och jag föll på knä och sade
smärtefullt på Cæsars vis:
även du min, även du min,
även du, Alice!

Fredrik Höglund: Herr T och hans efterföljare

Den gångna veckan ramlade jag över två klipp på YouTube som påminde mig om Torgny Björks storhet som Frödingtolkare. Det första är Cajsa-Stina Åkerström filmad av Per-Olof Eriksson under ett framträdande på Kärnåsens hembygdsgård sommaren 2012. Cajsa-Stina sjunger Torgny Björks tonsättning av Frödings ”En uppsalaflicka”. Vackert. Och ganska logiskt, eftersom hon verkar i samma vistradition som både Björk och pappa Fred, vars arv hon förvaltar.

[Klippet har tagits bort från YouTube]

Det andra klippet var desto mer oväntat. Det är många som har efterlyst en engelskspråkig version av Mando Diaos skiva ”Infruset”, och jag vet att de har lekt med tanken. Textade versioner av ”Strövtåg i hembygden” dök upp tidigt på YouTube, men här var det en version med engelsk sång. Mando Diaos musik och Mike McArthurs översättning ”Roving in My Home District”.

[Klippet har tagits bort från YouTube]

Men vem sjöng? Jag kollade klippet en gång till och insåg att det faktiskt var själve Herr T som sjöng. Björk, som bland annat genom fyra skivor på 70- och 80-talet levererade Fröding till en generation, tolkar Gustaf Norén och Björn Dixgård, som gav Fröding till deras barn.

Nu frågade jag mig bara vilken relation tonsättarduon Norén-Dixgård har till Torgny Björk. Svaret kom från ett ganska oväntat håll! När ”Roving in My Home District” hamnade på Frödings Facebook-sida hörde mamma Kerstin Bengtsson-Norén av sig med svaret, utan att jag behövde ställa frågan: ”Det var Torgny Björks Frödingtolkningar jag sjöng för Gustaf varje kväll”. Tack Kerstin! Cirkeln är sluten.