Sigrid Combücen. Foto: Jacquette Åkerman

Sigrid Combüchen har genom sin bok ”Den umbärliga” riktat uppmärksamhet på och givit ny belysning åt Ida Bäckmann, en av de viktiga personerna i skalden Gustaf Frödings liv. Sigrid Combüchen har med smittande entusiasm närmat sig ämnet och med kvinnohistorikerns och källkritikerns attityd hittat en spännande och mångfacetterad personlighet bakom skvallrets och ryktenas ridåer.

Tal till 2017 års medaljör Sigrid Combüchen, hållet av Gustaf Fröding-sällskapets vice ordförande vid Frödingdagarna på Alsters herrgård 19 augusti 2017.

Frödingvänner!

Låt mig och Anders Hjertén presentera årets medaljör, mottagaren av Gustaf Fröding-sällskapets hedersmedalj. Hon heter i officiella sammanhang Sigrid Combüchen, i strikt formella sammanhang Sigrid Combüchen Åkerman. Hon är född i Solingen i Tyskland och är sedan många år en etablerad svensk författare och kulturjournalist, Hon är bosatt i Lund, vilket nog alla som läst den av oss och många andra bejublade romanen Spill kunnat ana sig till Sigrid Combüchen är flerfaldigt prisbelönad och har bland annat mottagit De Nios Stora Pris, Selma Lagerlöfs litteraturpris och Augustpriset. Frödingmedaljen blir alltså en utmärkelse i en lång och imponerande meritlista Sigrid Combüchen flyttade till Sverige vid sex års ålder. Hon tog studenten vid högre allmänna läroverket i Halmstad 1960 och gjorde sin litterära debut redan samma år. Hon har en akademisk examen i statsvetenskap, modern historia och litteraturvetenskap med inriktning på film. Under 1960-talet ingick hon i redaktionen för tidskriften Konkret, under 1980-talet var hon med och grundade den fina och allt för tidigt insomnade tidskriften Allt om Böcker, där hon ingick i redaktionen under dess första fem år.

Sigrid Combüchen har givit ut tolv ambitiösa litterära verk, bland annat genombrottsromanen Byron. Den hade intresserat.Byron-vännen Gustaf Fröding

Men – Sigrid Combüchen – varför tycker vi i sällskapet att du bör och måste ha vår hedersmedalj? För oss är svaret kristallklart: Du har blåst undan dimmorna kring en av de allra mest mytomspunna och ryktesfördärvade personerna i kretsen kring Gustaf Fröding. Du har med din bok ”Den umbärliga” gett dig i kast med att försöka analysera och förstå drivkrafterna hos den litterära svetsloppan Ida Bäckmann, en både sprakande begåvad och infamt irriterande personlighet.

Ida Bäckmann har för många Lagerlöf- och Frödingentusiaster framstått som en svart legend, ett parasitärt spöke som förföljde och förgiftade tillvaron för det två litterära giganterna. Den traditionen är stark och framskymtade genast i samband med att din bok lanserades.

Ida Bäckmann föddes 1867 i Ågrensgården i Åmål – 175 meter från huset där vårt sällskaps sekreterare växte upp – och skaffade sig tidigt såväl vänner som ovänner. Beryktad är hennes nyckelroman ”Thantalii kval”, en nyckelroman med motiv och förebilder hämtade från Säffle.

Boken ”Den umbärliga” är ingen roman utan snarare en resonerande biografisk essä, en analytisk och problematiserande karaktärsstudie. Du har närmat dig ämnet med källkritikerns vaksamhet och funnit att Ida Bäckmann som så många andra drabbats av den manliga blicken och dömts till förkastelse på grund av att hon var kvinna. Slutsatsen av din bok blir att Ida Bäckmann i stället borde framstå som en kvinna helt i egen rätt, inte som en biperson och en i mängden av ”kvinnorna runt Fröding”, utan som en viljestark, kunnig, modig och skicklig journalist och författare, fullt modern i sin attackvilja och oräddhet.

Mycket har därigenom blivit utrett och ytterligare ett massivt block kan fogas till massan av kunskap om vårt sällskaps föremål Gustaf Fröding, hans liv och hans diktning.

För detta vill vi i Gustaf Fröding-sällskapet tacka dig och visa vår uppskattning genom att tilldela dig vår hedersmedalj.

Tack och grattis!