Bolaggsvinsta
Te rep ihopp så mö en kan ôt sä sjôl å barna å ställ dä klokerst en kan för framtia, dä gär fäll hörävlie männisch, sôm har nô vet i skael. Ja, dä gär te å mä sômma tå djura, sôm itnô vet har.
Men d´ä sômma, sôm ä kloker än di are å te dôm hör sômma tå brukskäran. Te äxempel når ja va stater unner Björkstafôrs, så hadd vi en förvalter, sôm va så övverhövvlianste klok, satt vi bruksfôlk ble jämt skamnôm för´n.
Nu vet en valls dä ä, når dä ska bli tocka bolaggsvinst. Dä går te på dä vis, att en tar så mö arbett ur arbeterskrôttan, sôm står te, å gir så litta lön, sôm kan dras ihopp. Dä sôm da blir övver åttå dä di vell gi för sakan, arbetran ha gjort, når di drar minst möjli löna iffrå, å dä fôrvaltern å kôntorshärran ska ha å unnerhôllinga tå bruke å ann tock där, d´ä bolaggsvinsta.
Men nu va dä tocken ve Björkstafôrs, att där ägd bruke ôm mäst hel sockna å allt fôlk, sôm va, så va di född å ôppfödd på brukes mark. Nu tänkt bruksfôrvaltern sôm så – ” ôm, atte ja slôr tå tjufem ör på löna, så blir dä litt mer pänga, å atte fall sågran å smean mocker, så sier ja bar, att di kan flött sin väg, ôm att di int kan li sä i stôga di har tå bruke – å senna får vi se, valls di gär”, ment´en.
Ja, di ôppstinnér sä fäll e ti, men valls dä nu va, så feck di allt gi mässä, för di töckt dä va för lett te gå iffrå stôga å di tänkt fäll att di skull dra sä fram i all fall. Når en da la tehopers tjufem ör på hôr kär å hôrt dagsverk för ett år, så ble dä e litta bra bolaggsvinst, dä åg.
Men förvaltern va alt kloker än så. Han satt ôpp en handelsbo, för han sa att vi fôlk skull ha´t litt bekvämer, satt vi int behövd gå så lang väg, når vi skull köp mjöl å kaffi. Han skull bar dra å på löna, sa´n, för hôr gang vi köfft nô. Å så gjord´ en ett kuntrakt mä ôss, att vi int skull ha handel på nô ann ställ – den, sôm dä hadd, skull bli ôppsagd, sa´n.
På dä vis feck´en mä en gang mäst hel sockna te köp allt di behövd i bolaggsboa. Dä ble e ny bolaggsvinst.
Men förvaltern va int nöjd ända han. Han satt ôpp prisa me ett ör mer per skålpunn än di hadd hällers i handelsboan, å på så vis feck statran å sågran betal mer för sitt husbehov mä minner lön än ann fôlk. Dä ble åg e bolaggsvinst.
Ja, förvaltern hadd fäll allt mang fler sätt te gär bolaggsvinst; å sågran bynnt allt å flött iffrå bruke å far te Amerka. Å når dä le på, så gjord allt bolagge kôllbôtt, fastän att en skull töck, att mä tock rejment å tocka go bolaggsvinst skull dä allt gå bra. Mellerti va int just förvaltern nô fatti, når´n flött iffrå Björkstafôrs, men han hadd fäll funn på nôa snudi metod ôt sä – för te gär ny metoder, dä va just förvalterns sak dä, å en övverhövlianste klok kär va´n, dä va int en ve Björkstafôrs, sôm vell nek för dä, fast di int hadd just nôn fördel t´åt.
(Räggler och paschaser boka numra två)
