Du har nu som vår lyrikpristagare fått den obligatoriska frågan av journalisterna om Ditt förhållande till Gustaf Fröding. Du har svarat att Du första gången läste hans dikter i 11-12-årsåldern och att han kanske har påverkat Dig mer än vad Du tidigare trott och så pekar Du på vissa stilgrepp som att ni båda använder upprepningarna, dialektinslagen i texterna och glädjen att hitta på nya ord.
Jag ställer en kanske tuffare fråga: skulle Gustaf Fröding ha uppskattat vad Du skriver? Jag har förvisso inget mandat att svara på Gustafs vägnar, men jag tror att han skulle gillat mycket av det Du skriver. Jag tänker då kanske mest på hur Du förenar djupaste existentiella allvar: hur ska jag leva mitt liv i en värld som ser ut som den gör med en befriande humor. Detta som Du kallar spänningen mellan den lilla och den stora världen. Han skulle säkert också uppskattat den rörelse som finns i Dina texter med ibland mycket tvära kast.
Om jag får tala enbart för mig själv så är Du en av dessa författare som genom att läsa texterna själv lägger till en extra kvalitet, jag vill nästan säga dimension (typ Göran Tunström – inga jämförelser i övrigt). Du värjer Dig emot etiketten ”estradpoet” – kanske med rätta, för alla sådana etiketter skymmer så mycket av verkligheten. Men Dina texter blir så mycket starkare, när Du själv läser dem och när uppläsningen åtföljs av musik. Det handlar både om rytmkänsla och en personlig timbre i rösten. Att lyssna till cd:n Dikter och musik från 2002 är en oförglömlig upplevelse – den cd:n är en av modern svensk lyriks verkliga toppnummer. Det märks att Du varit professionell uppläsare nu i drygt 25 år. Det märks i Din poesi att Du också är dramatiker.
Så en personlig reflexion: Är det en nackdel att vara poet och bo i Göteborg? Är det i Stockholm man ska bo? Du är kanske lite för okänd för många där i den stora sta´n i öster. Men om jag inte minns fel, så var Du sommarpratare för en tio år sedan. Jag tyckte det var en intressant poäng att i antologin Det bästa som kan hända. 70 poeter om livet är det bara två poeter av de sjuttio , som är representerade med fler än två dikter, nämligen Tomas Tranströmer och Lina Ekdahl som har tre dikter vardera.
Vår motivering för att ge Dig Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2010 lyder:
I Lina Ekdahls dikter finns samhällskritik, ironi, humor
och värme. Hon är en suverän tolkare av sina egna texter,
något som man kan höra på hennes cd Dikter och musik.
Kjell Fredriksson